Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nesser i fin form

Annons

Språket är ett opålitligt uttrycksmedel. En enda betoning kan helt förändra betydelsen av det som sagts. "Vilken fin tröja" kan snabbt som ett piskrapp förvandlas från komplimang till hån. En berättelse gömmer än fler möjligheter till manipulation. Den som för ordet har alla möjligheter att föra lyssnaren, eller läsaren, bakom ljuset. Håkan Nesser visar i Från Doktor Klimkes horisont att han har sinne för de små nyanserna och kan utnyttja dem.

Det är just de snabba betydelseförskjutningarna som är det gemensamma draget i hans noveller. Ofta kommer en dramatisk saltomortal helt plötsligt och flera gånger inom samma novell. Ibland yttrar det sig som en darrning över hornhinnan, där texten plötsligt omformat sig på den tid det tar att sluta ögat. När man åter öppnar det har berättelsen tagit en helt ny vändning och framträder på ett annat sätt. Skiljelinjen mellan skapande av ett sug framåt och effektsökeri är hårfin. Men Nesser lyckas hålla sig på rätt sida.

Hans sätt att skriva i det här kortare formatet påminner om både Roald Dahl och Paul Auster. Här finns en liknande subtil känsla för detaljer och plötsliga vändningar.

Särskilt tydligt är det här i "All information i fallet". En ung lärare drabbas av bryderi när en av hans elever råkar ut för en trafikolycka och avlider just innan avslutningen. Skolledningen beslutar att hon ändå ska ha sina betyg.

Det är förstås inte lätt att förhålla sig objektiv till hennes prestationer. Men läraren försöker. Sofia var en duktig och ambitiös elev. Kanske för ambitiös förstår läraren och därmed också att han själv är delaktig i hennes död. Trött och utarbetad efter ett läxarbete satte hon sig på sin cykel för att trampa till skolan...

Nesser är mästerlig på att skapa spänning och det är svårt att lägga hans bok ifrån sig. Flera av texterna förenas, förutom av de snabba dramatiska vändningarna, av att de innehåller liknande gestalter. Lärare, författare, studenter. Ett exempel på en av Nessers många spegeltekniker. Porträtten påminner också en smula om varann och det är inte alltid lika lyckat.

Kvinnorna är unga, sällsamt vackra och undanglidande mystiska. En bild som känns bekant, inte från verkligheten utan från många andra manliga författares porträtt av "riktigt intressanta kvinnor".

Nesser visar med den här boken att han inte bara kan fördjupa kriminalromanen. Utan att han också har förmågan att skriva noveller om brott så de kommer att handla om något större: Om förhållandet verklighet - fiktion och om hur verkligheten glider undan våra försök att fixera den genom språket.

FREDRIK BORNESKANS

Mer läsning

Annons