Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nedladdning bara är

Annons

Nedladdningdebatt schmedladdningsdebatt. De flesta argument har varit precis lika irriterande smådumma. Kanske för att utgångspunkten har varit lite sned.

Tidningarna ringer och vill få mig att säga att jag är för eller emot nedladdning. Man kan inte vara för eller emot, säger jag. Det är som att vara för eller mot väder. Det bara är ju.

Jag blir så provocerad när piratbyråmannen hittar på att det ändå bara är "stora skivbolag som tar alla pengarna när skivor säljs". Åh tänk om världen vore så enkel. Då skulle man aldrig behöva känna sig korkad för att man inte förstod den.

Jag blir lika provocerad när branschare läger ner tid och energi på "upprop mot nedladdning" i stället för att lägga tid och energi på att göra det enkelt och värt att betala för de nedladdade filerna. Det tog hundra år innan det skivbolag jag jobbar med fick in sina artister på Itunes. De kunde inte komma överens om vad en låt skulle kosta...

En intressant fråga ställs av Anton Gustafsson på den nystartade musiktidningen Ondskan. "Varför tar alla i branschen för givet att man ska få betalt för sin musik?". Intressant för att just den frågan ligger och kittlar under ytan när man pratar nedladdning. Musik som är så roligt, det kan man ju göra gratis. Och alla som får betalt för sin konst måste väl sälja ut sina ideal, bara lite lite grann i allafall, är det inte så?

Anton, jag känner ingen som tar för givet att man ska få betalt för sin musik. Vore jag religiös skulle jag tacka Gud för varje dag som jag slipper ha ett annat jobb än det jag har. Jag inser ju att det är en ynnest! Jag skulle göra min musik hursomhelst, det har jag alltid gjort och jag förstår inte hur jag skulle kunna sluta?

Men jag vet också, eftersom jag är äldre än 17, hur jäkla trött man kan bli av att kombinera brödfödejobb med musiken. Jobba till 18, slänga i sig middag, repa i fyra timmar, släpa förstärkare genom snön, upp vid 8, jobba till 18, slänga i sig middag, försöka hitta tid till att skapa och vara kreativ (slänger man dessutom in barn i ekvationen är det nästan omöjligt att föreställa sig hur det kan funka), ja visst går det men åh så glad jag är att jag slipper. Och jag har för länge sedan slutat skämmas för att jag slipper. Det kan väl inte vara fel att få betalt för ett arbete bara för att det är roligt? (Hade du kul på hemtjänsten i dag syrran? Skrattade du mer än en gång? Då blir det avdrag, 10 kronor i timmen.)

Fortfarande pratar vi om nedladdning i moraliska termer av att göra eller inte göra.

Nu är det det vi gör. Laddar ner alltså. Det är fantastiskt. Tänk om jag hade haft internet när jag var 15 år och bodde i Rättvik och ville ha musik som var annorlunda. Jag hade kunnat få lära mig saker, hela tiden, i stället för att bara åka till Stockholm en gång om året och försöka orientera sig i butiken, och endast långsamt långsamt bli klokare.

Konsumenten, det vill säga jag, tycker det är toppen att man kan ladda ner musik.

Producenten, också jag, tycker även hon att det är toppen, men vill förstås se till att så många som möjligt betalar för sig.

Jag tror jag ser på det här på ett annat sätt nu efter att jag slutat röka. Jag kommer att vara röksugen i resten av mitt liv, av och till. Det är inte förrän man accepterar det som det går att lägga av. Och det gäller både här och där: Man måste acceptera situationen för att kunna komma vidare.

Mer läsning

Annons