Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olofsson och Höjer tolkade Adolphson

/

Annons

Min Olle värmer mig var det fyndiga namnet på lunchprogrammet på Dalateatern på fredagen. Mats Höjer, dalateaterproducent och vissångare, och Sölve Olofsson, gitarrist, körledare och lärare på Borlänge Musikskola, har uppträtt ihop i över tio år, inspirerade av Olle Adolphsons sista framträdande i Dalarna.

Det blev ett riktigt feel good-program, med Adolphson i koncentrat. Där fanns det breda och mustiga, representerat av de stridslystna grabbarna från Eken, men också av en otålig pappas vaggvisa vid en alltför pigg krabats sängkant.

Där fanns visor som gav utlopp för en både barnslig och okomplicerad livsglädje, manifesterad i ett paradisiskt Margretelund, liksom i den vilda skrönan om smedens sköna hustru och sängen som blev en råttfälla för älskaren. Kanske vävde Adolphson in lite grekisk mytologi om Hefaistos, smedernas gud, och hans sköna hustru Afrodite i sin nordiskt sommarrusiga värld. Han var ju, som Mats Höjer påpekade, lika väl insatt i de amerikanska balladernas värld som i den klassiska litteraturen.

Programmet fick också en djupare klangbotten med några dikter från poetens sista år. Där finns ett vemodigt medvetande om att "det står en man vid skogens bryn" och väntar. Det blir allt svårare att hålla fast tiden som rusar bort. Olle Adolphson levde och dog (2004) på sitt älskade Söder. Det är dags för en ny generation att upptäcka Olle!

Mer läsning

Annons