Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mest berörd av Nu tändas tusen juleljus

/
  • Kamila Benhamza, Pers Anna Larsson, Göran Eliasson och Kosma Ranuer var sångsolister i konserterna i Vattnäs på söndagen.

Barocka tongångar och traditionell julmusik på svenska blandades med jazziga popsånger under den första adventskonserten i Vattnäs konsertlada.

Annons

Uttrycket och svänget i Händels Messias är bra mycket mer fritt och rockigt än vad den textmässiga delen inbjuder till. Rytmiken sliter och drar åt många olika håll och det är inte alls enkelt att hitta en stabil interaktion i denna utmanande musik.

Oavsett hur bra sångare och instrumentalister är på varsitt håll, är det just samspelet i det karaktäristiska barockgunget som måste vara på plats för att det ska kunna bli riktigt bra. Det är också i detta gung det brister under denna konsert.

Göran Eliasson sjunger exceptionellt bra i Ev'ry valley. Rösten är len och följer med enkelhet de svåra ornamenten. Bakom sig har han också stråkar som alla har funnit en läckert robust ton. Däremot är det lite skevt i rytmiken och ackompanjemanget är för tungt. Jag önskar ett mycket luftigare komp med mer studs och energi.

Det är samma sak även när Pers Anna Larsson sjunger Bereite dich Zion ur Bachs Juloratorium. Hennes röst är märgfull och slank, men det pulserande drivet faller aldrig riktigt på plats för stråket. Mer tight och snyggt är det när Larsson sjunger Schuberts Ave Maria. Då är det istället väldigt säkert och uttrycksfullt.

Aldrig trodde jag att Nu tändas tusen juleljus skulle beröra mer än Bachs och Händels magiska kompositioner, men det gör den denna kväll. I Pers Anna Larssons tappning är den dynamisk och ärlig. Det schablonmässiga är som bortblåst och istället förloras man i Larssons mustiga röst.

Ett mycket imponerande inslag under kvällen är barytonen Kosma Ranuers rejäla och övertonsrika röst som genast får en att tänka på honom i rollen som Nick Shadow i Rucklarens väg eller Jago i Othello. Med denna dramatik och känsla skulle han dessutom bli en perfekt Scarpia i Tosca. Denna kväll är han dock allra bäst i den lite mjukare sången The Most Wonderful Birthday av Newill och Davies.

Sopranen Kamila Benhamza gör också en fin version av Marias vaggsång. Trots en liten röst lyckas hon imponera med sin tonsäkerhet, särskilt i den jazzigare sången A Child is Born. Det är dock synd att texten ibland är otydlig. Detta är faktiskt något som samtliga sångare under kvällen bör tänka på.

Höjdpunkterna under konserten är absolut när Larsson och Eliasson tillsammans sjunger Bach och Gounods meditativa Ave Maria och det mer avslappnade julmedley som avslutar konserten. Att man sedan kör ett klichéartat publikfrieri som extranummer i och med O he lga natt, tänker jag nästan glömma bort.

Jennie Tiderman

 

Mer läsning

Annons