Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mörksuggor och ökentält

Annons

En skidanläggning på sommaren, en badbrygga på vintern. Vad har dessa två platser gemensamt? Jo, de har båda tagit en paus. Övergått till att bli en ickeplats. Mats Bergqvist intresserar sig för det läge som uppstår när en miljö för tillfället saknar en funktion, han skärskådar uttrycket och utseendet i det övergivna.

Besökaren dras till Mats installation genom ett lockande ljud, som stiger och faller som ebb och flod. De uppstaplade lastpallarna ligger där som en brygga eller ett podium, och är exempel på de många vardagliga former vi omges av, men sällan reflekterar över.

Så fungerar i stort sett hela utställningen - som ett öppet fält för vars och ens associationer och fantasier. Linda Spjuths installation med resväskor fungerar som lämplig öppning. Livets flyktingar och upptäcktsresande söker ett fäste, ett bo för sina drömmar.

Kan utslitna dalahästar och små beskäftiga Mörksuggor, ivrigt sysselsatta med att reparera desamma, fungera som metaforer för drömmar om ett annat liv på en okänd plats i universum? Ja, i Johan Hailis målning i Rättviks konsthall möts oväntat det banala och det mystiska och en lite sorgsen ton smyger in i komiken.

Nina Svenssons video "Nästan hemma", som filmats i ett öde rivningshus, Sidsjöns sjukhus, ger en mer ångestladdad bild av sökandet efter en reträttplats i tillvaron. Runt filmrutan ligger krossade plantor och hänger uppochnervända krukor, oförmögna att hålla kvar vatten och näring.

Som lusthus för våra drömmar grupperar sig i andra änden av rummet EvaAnna Hertovs ökentält. De vilar på sand och salt och är vita och vackra som hägringar.

Missa inte Norman Sandéns bildspel i rummet intill. Det finns mycket skönhet också i hans fotografier av landskapets dynamiska formspråk, skapat under årmiljoner. Naturens former är starka nog att direkt spela ut den kryptiska installationen på golvet framför.

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons