Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med sinne för skuggor och pigment

Annons

Året är 1665 i den holländska staden Delft. Sextonåriga Griet (Scarlett Johansson) måste ta arbete som tjänsteflicka hos den store konstnären Vermeer (Colin Firth) eftersom hennes blinde pappa inte längre kan försörja sin familj. Griet är skygg, plikttrogen och känslig.

Hon har även ett genuint sinne för färg och form och blir då och då stående, totalt uppslukad av Vermeers verk uppe i ateljén.

Storyn är klassisk, här finns förbjudna tankar, förstulna blickar, en svartsjuk hysterisk hustru och en elak dotter. Till historien hör även en vass, men rak svärmor och en äckligt gubbsjuk mecenat (Tom Wilkinson) som tyvärr utgör familjen Vermeers största inkomstkälla, vilket får konsekvenser även för Griet.

Griet har mycket svårt att dölja sin fascination över Vermeers målningar och det lägger Vermeer själv naturligtvis märke till och nyttjar. Fascination uppstår även hos honom när han upptäcker tjänsteflickans vackra, oskuldsfulla ansiktsdrag. Vermeer bestämmer sig för att måla av Griet i hemlighet.

Filmen bygger på Tracy Chevaliers roman och historien i sig är ganska förutsägbar. Men redan i första scenen lägger regissören Peter Webber estetikribban. Färgerna, ljuset, anletsdragen och blickarna skildras med mästerlig precision. När Griet blandar pigment med olja sipprar färgen nästan igenom vita duken. Men blandtekniker och camera obscura-teorier får agera sidekicks till skuggorna i rummen och framför allt till de i Scarlett Johanssons ögon. De talar sitt eget språk, i det här fallet Griets drömska intelligenta språk. En enormt snygg film om Vermeers målning.

ÅSA JOHANSSON

Mer läsning

Annons