Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med pennan väl vässad

Annons

Dagstidningstecknaren har fått en allt mindre roll i svenska massmedier. Satiren har vandrat till televisionen i program som "Parlamentet" och "Snacka om nyheter". På tidningarna finns i dag få anställda tecknare.

- Det är jättesynd, tycker Riber Hansson. Teckningen är ett utmärkt sätt att förmedla exempelvis politik på. Den ger en bra sammanfattning av en händelse och når alla kategorier av människor, inte bara de politiskt insatta.

- Jag kan aldrig glömma EWK:s teckning av Vietnamkriget, säger Riber.

Ett bombplan kommer fullastat med bomber, och ett annat flyger parallellt med rullstolar och nödhjälp. Dubbelmoral.

EWK - Ewert Gustav Adolf Karlsson, är en av de mest kända svenska satirtecknarna och är enligt Riber Hansson den största.

Ribers teckningar följer i stort sett EWK:s tradition, men han blandar också med färgmålningar och neutrala porträtt.

- Gränsen mellan karikatyr och porträtt kan vara glidande, menar Riber. Men ett intressant faktum är att en karikatyr ofta är mer lik än själva originalet. Små, välriktade accentueringar av en människas drag gör teckningen mer lik en person än på ett fotografi.

De satiriska dragen är ett verktyg för att illustrera det orimliga och ironiska i en situation - dissonansen. Därav också utställningens namn.

Resonansen är samklangen med en skribent - en illustration, medan dissonansen är gnisslet, kritikerns förhållande till maktens tonspråk - en satir.

Vilket förhållande har då Riber Hanson till politiken?

- Jag är inte politiskt intresserad, jag är helt opolitisk, säger han. Men jag har en bekväm roll. Jag tar bara ställning mot, aldrig för. Som tecknare behöver jag inte heller komma med några alternativ.

Han får ingen direkt respons från politikerna han avbildar, och tur är väl det, menar han. Skulle en makthavare höra av sig och exempelvis vilja köpa en teckning, har jag misslyckats. Då är den inte tillräckligt stark i sin satir.

Alf Svensson uttrycker vånda inför att öppna morgontidningen, vånda för att vara groteskt avbildad. Men ännu större vånda känner han för den hemska tanken att inte vara kommenterad alls. All publicitet är som bekant bra publicitet.

- Att försöka sticka hål på en politiker blir ofta bara välgörande akupunktur, tror Riber.

Finns det någonting Riber Hansson inte skulle tänka sig att göra?

- Jag skulle aldrig göra en hyllningsbild av en människa. En teckning som höjer och hyllar en person blir banal, menar han.

- Satir på ett barn skulle jag också ha svårt att göra. Ett barn förstår inte, och då har jag gjort fel.

Riber Hansson är självlärd tecknare och är i dag med flertalet priser och belöningar internationellt erkänd. Han har arbetat som tecknare på Dagens Industri och Svenska Dagbladet men har nu dragit sig något tillbaka. Han är också nybliven Leksandsbo med fäste i Ullvi. Det är första gången han ställer ut i Leksand, men säkert inte den sista.

- Politiska tecknare arbetar

i dag nästan hela tiden på samma tema, säger Riber. Nyheterna kommer från samma byrå, och ofta bidrar detta en likriktning som folk lätt tröttnar på.

Riber Hansson tror att tidningstecknandet skulle gynnas av att tas ner på en mer lokal nivå. Detta skulle ge en större verkan.

- De mindre tidningarna borde använda sig av satirteckning, menar Riber.

- Om de vågar...

JENS NORBERG

Mer läsning

Annons