Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maktens män förbrukar kvinnor

/
  • Dödsolycka. Den 19 juli 1969 bogserades Edward Kennedys bil upp ur vattnet
  • Drunknade. Mary Jo Kopechne dödades när Edward Kennedy körde ned i vattnet.
  • Kvinnokarlar. Bröderna Robert, Edward och John Kennedy och deras kvinnoaffärer fortsätter att vara litterärt stoff för Joyce Carol Oates.

Annons

MÖRKT VATTEN

  • Joyce Carol Oates
  • Övers. Kerstin Gustafsson
  • Albert Bonniers Förlag

Liksom i romanen Blonde om Marilyn Monroe står Kennedyklanen i centrum. Namnet nämns aldrig och handlingen utspelas 1991.

Likväl behöver ingen tveka om att det är dödsolyckan 1969 i Chappaquiddick som åsyftas.

Då drunknade en ung kvinna i en bil som kört i vattnet. En Kennedy var inblandad och dunklet kring vad som egentligen skett var totalt.

Blonde är en tegelsten. Mörkt vatten är en kortroman. Men i båda är intensiteten densamma. Egentligen handlar Joyce Carol Oates senaste bok om USA:s nutidstrauma.

Hon sätter in stöten mot dödsstraff, maskerad rasism och den mentalitet som gjorde det möjligt för Bush att ta makten.

Ändå viker hon inte en sekund från det extremt personliga. Två människor står naket utlämnade, den unga kvinnan Kelly och en 55-årig senator.

Något namn ges han inte. Ett omkväde knutet till Kelly dunkar genom texten. Det berättar hur "det mörka vattnet fyllde hennes lungor och hon dog", alltmedan hon kämpar till sig tid.

Kelly och senatorn möts på nationaldagen den 4 juli på en ö hos gemensamma vänner. Han väljer ut henne. Hon följer.

På väg genom natt och träskland, där miljoner flygfän ägnar sig åt kärleksakter, hetsar de mot en färja för vidare färd till det motellrum som i hast bokats.

Senatorn är packad och dricker alltjämt. Kelly är nästan nykter och inser att de är vilse. "Men vilse var deras mål", som Oates säger i en av sina försåtliga formuleringar.

Stämningen är tjock som luften över träsket. Hukad över ratten attackerar senatorn grusvägen medan Beatleslåten All the lonely people strömmar ur radion.

Så är bilen i vattnet. Han sparkar, trampar och vräker sig fri, hjälpt av sin stora kroppshydda. Fasthängd i säkerhetsbältet, med svåra skador, väntar Kelly på att han ska återvända med hjälp. Hans ena sko i hennes hand medan hon minns, hoppas och fruktar.

Jag vet ingen mer än Oates som så kristallklart, så cyniskt, så rasande och så uppbragt kan sätta ord på det som sker i människor i skräck.

Här ställer hon dessutom offer och utnyttjare mot varandra på ett närmast mytiskt sätt: Kelly, beredd att försvara senatorn - så sympatisk - ända bortom dödens gräns. Senatorn dränerad på andra känslor än fasan inför att mista sin maktposition.

Joyce Carol Oates är en av vår tids mest lysande författare. Hon är också den kanske enda som förmår göra levande litteratur av det politiska spel hennes hemland är invecklat i.

Mer läsning

Annons