Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Löpsedlar blir böcker

Annons

Svennis och Linda Rosing. Kannibalen och Hagamannen. Löpsedlarnas lockbeten kan även sälja böcker. Åtminstone om man får tro Big Bok, ett nystartat förlag som satsar på nyhetsböcker.

Förlagets redaktörer, Lars Östling och Maths Nilsson, hoppas att det finns en marknad för den här typen av litteratur i Sverige:

- Den traditionella bokmarknaden har en otroligt lång framförhållning. I dag sitter många förlag och planerar utgivningen för två år framåt, vilket gör att man missar många aktuella ämnen. Jag tror att vi kan fånga upp nyheter som läsarna vill veta mer om innan de glöms bort, säger Maths Nilsson.

Sedan starten i mars har förlaget gett ut en handfull böcker, alla i pocketformat. En har handlat om fotbollskapten Svennis och hans "krig" mot engelsk tabloidpress. En annan om "kannibalen" i Gävle som brutalt mördade sina fostersystrar. I sommar kommer en biografi om Linda Rosing skriven av kändisreportern Daniel Nyhlén.

Efter sommaren hoppas förlaget kunna ge ut en dokumentärbok om Bobby.

- Det är förstås en svår etisk balansgång att skriva om mordet på Bobby. Men vi har en aktiv etisk dialog med författaren Ingrid Carlqvist. Tanken är inte att frossa i vidriga detaljer utan att söka förklaringar om vad som händer i mötet mellan mamman och pappan.

Nyhetsböcker har under epitetet "instant books" slagit igenom i USA och Storbritannien. Men kan det fungera i ett litet land som Sverige?

Pamela Schultz Nybacka, som forskar om bokekonomi och läsande på Stockholms Universitet, anser att genren kan fungera så länge förlagen spelar med öppna kort.

- Instant books är ett slags hybridform mellan bok och kvällstidning och bör också behandlas utifrån det. Om ett förlag satsar på en sådan nisch måste man vara ärlig mot läsaren och inte åka snålskjuts på den traditionella boken, säger hon.

Ett tänkbart grepp vore att formge böckerna annorlunda så att läsaren tydligt ser vad det är för typ av innehåll.

- Då kan genren hitta sin publik lättare och kanske också locka grupper som inte är så vana att läsa böcker.

Mats Ekström, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, har journalistisk etik som ett av sina forskningsområden. Han ser både faror och fördelar med en övergång från kvällstidningsjournalistik till snabba böcker.

- Det kan finnas ett demokratiskt värde i att publicera böcker för en bred läsekrets om böckerna kan ge fördjupning och ställa nya frågor och perspektiv kring en aktuell händelse. I bästa fall kan det bidra till en sund samhällsdebatt.

- Men böckerna kan naturligtvis också användas för att utnyttja sensationsvärdet och profitera på en händelse. Den risken är ju särskilt stor när det gäller spektakulära nyheter och kriminalfall, säger Mats Ekström.

Enligt Ekström kan nyhetsböcker ses som ett tecken i tiden, en anpassning till de snabba kommunikationsmedierna.

För bokvärlden innebär detta ett traditionsbrott.

- Hastighetsidealet, den snabba produktionen och konsumtionen av nyheter, hamnar onekligen i konflikt med den tradition och de föreställningar vi har om en bok. Bokformen brukar förknippas med en långsam kommunikation, där såväl skrivandet som läsandet får ta tid.

LARS BÄRTÅS

Mer läsning

Annons