Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lera med "wowfaktor"

Annons

Det förutsägbara lyser med sin frånvaro i utställningen där alla deltagare följt sin egen högst personliga experimentlinje.

Bland de fem keramikkonstnärerna finns AnnaSofia Mååg från Falun, som visade en del av sina verk i Galleri Kvarnen i somras. De andra är Sara Gyllestrand, Ulrika Henström, Josefine Holmqvist och Charlotta Klingström. Alla tog de magisterexamen i keramikkonst på HDK, Högskolan för design och konsthantverk, i Göteborg i juni 2001. Nu har ett år gått och de fem har börjat etablera sig som keramiker - Josefin och Ulrika delar verkstad i Göteborg, Sara och Charlotta delar en annan i samma stad, medan AnnaSofia arbetar i en kollektivverkstad i Gällivare.

AnnaSofia Mååg betecknar sig som minimalist och hennes former är alla runda och drejade. Inom cirkeln hittar hon ständigt nya variationer.

Här kan man uppleva nysnöns veck på en lappländsk fjällsida. Eller glaciärkänsla i blånande glasyr. I enkelheten finns en frihet, i fantasin kan man röra sig mellan mikrokosmos - speglingen i den minsta vattenpölen - och makrokosmos - stelnade mineraler, kratrar på en anna planet.

Den vita porslinsleran är favoriserad av alla. Skuggspel i vitt fascinerar Josefine Holmquist, som sammanfört "se och ta på-skålar" till mönster monterade på väggen. Många små former där både de torra oglaserade porslinsväggarna och bottnarna av bubblig glasyr lockar till beröring. Hennes fritt hängande "fat" med vilda mönster av rullade och tummade former har textila mönster som inspiration.

Också Sara Gyllestrand har inspirerats av textilelement. Volanger och blomreliefer klättrar över ytorna på hennes vasliknande former. Det är mycket jugend över både färgval och former, ett mycket spännande försök att sammanföra den tidens element med vår tids uttryck.

Charlotta Klingström lockas av badrummens fuktglänsande funktionsformer. Hennes objekt är mjukt skålade som tvål, bidéer och handfat, men de är förvandlade och mystiska. Lite humoristiska också med sina små fötter. Vaneseendet rubbas - de liknar något i vår vardag, men ändå inte.

Den enda som lockas av den uråldriga traditionen att låta lerytan fyllas av bildberättelser är Ulrika Henström. Hon har översatt intryck från resor i Egypten och Indien till små plattor som liknar serierutor. Hon använder sig av en originell collagemetod. Hon river ut och kavlar leror av olika färg, bygger och ristar. Med metoden framträder figurerna, med sina naivt primitiva former, delvis flerdimensionellt.

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons