Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lätt att känna sympati för Karlfeldt

Annons

Den 4 juni 1885 kom nämndemannen Erik Eriksson till häktet i Västerås anklagad för urkundsförfalskning. Följande dag fördes han i kedjor med fångtransport de sex milen till Sala. Transporten skedde med en öppen hästskjuts. Samtidigt ägde läsårsavslutningen rum i Västerås läroverk. Erikssons son Erik Axel mottog den vita mössan efter en glansfull examen. Domen över fadern föll två veckor senare och blev två års straffarbete. Hela processen kunde följas i tidningarna.

Hur reagerar en ung människa som drabbas av en sådan katastrof? Staffan Bergstens nya bok Karlfeldt: dikt och liv, visar på en möjlig väg. Studenten antog namnet Karlfeldt och påbörjade en karriär som skulle kompensera det som katastrofen tagit ifrån honom.

Som ett led i denna strategi fungerar många centrala teman i Erik Axel Karlfeldts diktning. Han skapade ett mytologiserat dalalandskap utan sociala spänningar eller mindervärdeskänslor. I denna miljö står förfäderna alltid redo att stötta det uppväxande släktet. I centrum för uppmärksamheten finns Fridolin, välmående och oemotståndlig för kvinnorna.

Som ett stråk genom Karlfeldts liv går svårigheterna att hantera den egna sexualiteten. Även här döljer sig hemligheter i hans texter. Bergsten tecknar den stormiga vägen fram till det halvt påtvingade äktenskapet med Gerda Holmberg. Livet igenom figurerade också andra kvinnor i Karlfeldts dikter, mer eller mindre lätta att identifiera.

Även naturen har en erotisk laddning hos Karlfeldt. I hans mustiga "bondbarock" bildar människan och naturen en organisk enhet. Konflikter på det sexuella området kunde därmed projiceras på det förhållandevis neutrala område som konsten erbjuder.

Bergsten har undvikit att skriva en traditionell biografi. I stället står texterna i centrum. Konkreta diktanalyser upptar också stor plats i framställningen.

Glansnummer som Häxorna, Vinterorgel och Sub Luna får en grundlig genomlysning. Ändå är det de biografiska inslagen som gör det starkaste intrycket.

Karlfeldt är inte "stendöd", som Göran Greider hävdade för några år sedan i Dagens Nyheter. Ingen kan undgå att känna sympati för den unge studenten vars far förs bort mot ett ovisst öde. Karlfeldts språkliga energi tycks dessutom vara outsinlig oavsett var den hämtat sin näring.

Den som vill botanisera i Karlfeldts värld bör dock utrusta sig med en bondepraktika och med Ursings fältflora. Det är också klokt att medföra Staffan Bergstens monografi (den första på över sextio år) på strövtågen i hans poetiska universum.

OLAVI HEMMILÄ

Mer läsning

Annons