Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lagen gäller också präster

Annons

Jag hade två präster i telefonluren i går morse. Gerhard Paping ber jag om ursäkt. Han kritiserades för en krönika, men Svenska kyrkan hade fel i sin annons. Jag beklagar det obehag som Paping vållats. Han är storsint nog att lakoniskt skämta och skriver:

Det var i alla fall en fin bild av mig som hamnade i tidningen i går. Men resten kändes väldigt obehagligt. Den korta texten i Svenska kyrkans annons förra fredagen skrevs inte av mig men av någon anledning hamnade mitt namn under rubriken. Så riktar också Jens Runnberg sin kritik i artikeln "Gud fälldes i tingsrätten" felaktigt mot mig. Det är helt främmande för mig att stödja en predikant som pingstpastorn Åke Green, med en historielös och dum bibeltolkning som dömer ut homosexualitet. Dum eftersom det inte krävs några större intellektuella prestationer för att klippa ur en eller två enskilda bibelverser, isolera dem och förstora dem till oändlighet. Det är klart att de kväver Bibelns huvudbudskap: Kärleken. Den efterlyser jag förgäves i pingstpastorns utläggning.

Den andre prästen, Hans Johansson i Falu Kristine församling, ringde för att påpeka misstaget och för att själv ta det fulla ansvaret för texten. Vi diskuterade det han skrivit. Han förtydligar:

För mig var det fråga om - trots att jag inte själv skulle uttrycka mig som Åke Green - en obehaglig tendens som vi nu ser när religionsfriheten mer och mer blir beskuren och ger till och med fängelsestraff! Det är enligt mig fel lösning. Alltså var det därför jag skrev det jag gjorde, för att få läsare att själva börja fundera över frågor som: Vad är predikan? Vad är yttrandefrihet? Vad innebär populismen i till exempel homosexdiskussionerna? Trender och opinioner påverkar mer än vi tror samtidigt som vi ser hur övertygelser, när det gäller till exempel Bibeln, alltmer ses som något felaktigt.

Den här förklaringen, tillsammans med vad han sade på telefon, ger en splittrad bild av vad Johansson faktiskt tycker om hatbrott uttalade från en predikstol. Att det numera är förbjudet att offentligt uttala sig som Åke Green anser uppenbarligen Johansson innebär att religionsfriheten beskärs. I så fall har den också tidigare varit beskuren. Det har länge varit förbjudet att i kyrkor hetsa mot samer, judar, svarta människor etcetera. Den "obehagliga tendens" jag antar Johansson syftar på är att skyddslagstiftningen nu också omfattar homosexuella och att Green dömts.

Han har vare sig läst dom eller predikan. Ändå sade han på telefon att predikningar ska hanteras internt. Mot Greens brottsliga överlöpningar hade en reprimand från hans överordnade eller en omplacering varit en lämplig åtgärd, anser Johansson.

Det är en beklämmande hållning. Det som sägs på torget och det som sägs i kyrkan ska naturligtvis ha exakt samma rättsliga status. Dessbättre gäller Sveriges rikes lag också präster. Predikstolen är ingen frihamn för hatbrottslingar.

Johansson ställer tre frågor. Dem bör han lämpligen svara på själv, på ett sätt som hans församlingsmedlemmar och världsliga chefer kan vara nöjda med.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons