Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kul nästan hela tiden

Annons

Alla kan inte sjunga, det konstaterar man lätt efter att ha genomlidit några minst sagt svajiga sångnummer då Dalarnas studentspexare ställde till med vårspex, det tionde i ordningen.

Men medan bland annat en nytolkning av Carolas schlagerlåt Fångad av en stormvind sved i öronen var manuset desto bättre. Spexet handlar om hur det, enligt ett 15-tal dalastudenter, gick till när bergsmannen Engelbrekt blev Sveriges nationalhjälte på 1400-talet.

Andreas Sjöberg spelade hjälte med finurlig uppsyn och lättsamhet och rimmade sig djärvt ur diverse konflikter. Med både brödraskapsmunken Broder Bror Brorsson (Rebecka Wictor) och kvinnokampskvinnan Fredrika Bremer (Line Grassman) i släptåg lyckas han lyfta ett halvkul spex till ett riktigt småkul och charmigt sådant.

Med på ett hörn fanns även CSN-problematiken, skattepådrivande snuskiga porrklubbspampar och det nystartade feministiskt initiativ fick också lite plats på ett revylikt sätt. Vissa ämnen stoppas in för att de måste. Knappast innovativt. Speciellt inte med tanke på att de så kallade nutidsskämten är inlindade i riktigt falukorviga dalaklichéer.

Men med mycket självironi och lite stöd från publiken kunde spexgänget välja att styra bort från alltför taskiga rimstugerim och solkiga skojsigheter.

Publiken fick nämligen ta sitt fulla ansvar och bua om de ogillade något eller tvärtom ropa "omstart" om det var något de gillade. I början kändes det lite väl krystat att sitta och leta efter något som verkade tillräckligt kul för att höra om. Men i slutändan funkade grejen rätt hyfsat.

Engelbrekts högtravande forcerade rim är helt klart roligast och även om spexet rymmer lite väl mycket nödrim som: "mor, min näsa är full med snor" och "ett feministiskt parti vilken grej det ska bli" i manuskriptet, så är det småkul nästan hela tiden.

ÅSA JOHANSSON

Mer läsning

Annons