Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klubbmusikens högsta ambitioner

Annons

Det kommer alltid att finnas människor med högre ambitioner än oss vanliga dödliga. Pedanter som aldrig nöjer sig med något bra när det kan vara bäst.

Förmodligen är houseduon Masters at work de två mest ambitiösa producenterna inom klubbmusiken. I alla fall var de det för några år sedan.

När Masters at work började skissa på det första utkasten till vad som skulle bli albumet Nuyorican Soul ville man ta klubbmusiken ett steg längre.

Man ville visa upp sina rötter och sambanden mellan house, disco, latin, soul och hip hop. Samband som i sjuttiotalets New York var tydligare genom olika artisters samarbeten över genrerna. Egentligen skulle historien kunna vara slut där. Ett album fyllt av egna tolkningar av de senaste tjugo årens bästa dansmusik är ju ett projekt som på papperet låter helt lysande. Men det finns de om har högre ambitioner än så.

När "Little" Louie Vega och Kenny "Dope" Gonzales gick in i studion för att börja spela in nöjde man sig inte med att bara spela in sina absoluta favoritlåtar. Nej, man ville göra det tillsammans med sina idoler.

Hip hop diskjockeyn Jazzy Jeff, jazzgitarristen George Benson, slagverkaren Tito Puente, latinjazz-legenden Eddie Palmieri, sångaren och Xylofonvirtuosen Roy Ayers, discoproducentenVincent Montana jr och discodivan Jocelyn Brown, alla var/är de legender inom sin genre och alla sammanfördes de av Masters at work på ett album som i dag närmast känns som klubbmusikens svar på Stevie Wonders Songs in the key of life.

Ändå sedan Nuyorican soul albumet släpptes 1997 har vi väntat på en uppföljare. En uppföljare som genom åren blivit ett allt mer mytomspunnet projekt. Redan 1998 talade man om att den var på väg och skulle släppas sommaren. Och vi höll tummarna. De tolvor som damp ner bakom skivdiskarna i importaffärerna skvallrade om att Masters at work ännu inte hade nått sin topp och bara blev bättre och bättre.

Det pratades om önskade samarbeten med D`Angelo, Quincy Jones, Stevie Wonder, Lauryn Hill och Mary J Blige. Men något album dök aldrig upp i skivdiskarna. Bara den ena fantastiska tolvan efter den andra.

När man före jul 2001 fick de första intensionerna på att det faktiskt fanns ett album inspelat och klart meddelades det snabbt att det inte var någon Nuyorican soul del två utan ett fristående Masters at work-album.

Sant eller inte, hälften av låtarna är i alla fall redan släppta på tolvor, en del sedan år tillbaka. Och musikaliskt är sammansättningen liknande som på Nuyorican soul-skivan, även fast housemusiken dominerar lite mer.

Albumet Our time is coming skulle ha släppts i Sverige i måndags men är åter igen uppskjutet av okänd anledning. Det senaste budet från deras svenska distrubitör är att skivan skall finnas i butikerna i början av april.

Mer läsning

Annons