Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karamelokalle spelade i gång Dalhallasäsongen

Annons

Kalle och hans vänner i Dalhalla börjar bli en lika traditionell händelse som Kalle på julafton. De fick inviga Dalhallasäsongen i går inför ett i det närmaste slutsålt kalkbrott och bjöd på ett, som sig bör, blandat program.

Den nyblivne Karamelodiktstipendiaten inledde med en jazz-folk-funklåt tillsammans med sinfoniettan, som han faktiskt arbetade med för första gången.

De svängde bra tillsammans med bandet Hej Kalle.

Kalle Moraeus rör sig ledigt mellan ekvilibristiska gitarrsolon, folkmusik och plojpopera.

Det är i sammanhanget lätt att förlåta att han inte är någon stor sångare - hans talanger ligger mer åt musicerandet och estradörskonsten. I operadängan La Speranza av Göran Arnberg fick det faktum att han inte är någon operasångare vara själva poängen.

- Det är en italiensk opera från 1850-talet, skriven i Borlänge 1994. Borlänge - passionernas stad, menade Kalle Moraeus.

Han tog till slut i så han fick bäras ut från scenen.

Orsa spelmän, där övriga Moraeusbröder ingår, är alltid charmiga och bjöd, förutom kända örhängen som Monas vals på den pinfärska låten Ragge, signerad Leif Göras - "Östbjörkas egen Paganini".

Den benämndes reggae, men jag tycker nog att den snarare liknade ska i folkmusikdräkt. Den hade hursomhelst ett skönt driv i baktakt. Den kommer att finnas med på deras kommande skiva.

När Lasse Kronér gjorde entré hördes ett ensamt bingorop.

Det är sådant man får leva med om man har ett förflutet som hela sveriges goa gôtebôrgare.

Att Kronér var föreställningens svagaste länk stod tidigt klart och ändrades inte. Flottig, sentimental smörsång, ändlösa monologer och dåliga vitsar är ingen vidare kombination. Betydligt bättre var Helen Sjöholm, som sjöng fantastiskt som vanligt, både hits som Gabriellas sång och mindre kända nummer, som den vackra Lustvin.

Hon är en av få musikalartister som verkligen kan beröra på djupet. Om det varit någon annan som sjungit Du är min man, som avslutade kvällen, så skulle den förmodligen varit outhärdlig. Hennes talang lyfter den högt över dess egentliga nivå.

Sammanfattningsvis: En trivsam och småputtrig inledning på Dalhallasäsongen.

Utan regn dessutom.

ANDERS GUSTAFSSON

Mer läsning

Annons