Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kafkas väninna

Annons

Men givetvis var hon också något annat och mer. När Steve Sem-Sandberg tecknar hennes porträtt i dokumentärromanen Ravensbrück framstår vänskapen med Kafka visserligen som betydelsefull men knappast som central i hennes liv.

De träffades blott under några få dagar i Wien 1920. När Kafka kort därpå föreslog att Jesenská skulle lämna sin man verkar hon ha blivit mer förvånad än förtjust.

Med skildringen av Milena Jesenskás liv, från barndomen i Prag i början av 1900-talet till döden i koncentrationslägret Ravensbrück, fullbordar Sem-Sandberg en löst sammanhållen trilogi, där de olika delarna främst binds samman med en gemensam berättarteknik. Det rör sig om ett slags kalejdoskopiska dokumentärromaner som blandar ren fiktion med fragment ur historiska dokument, brev, artiklar, biografier, memoarer etc.

Trilogin inleddes med Theres (1996), en berättelse som söker förklaringar till varför Ulrike Meinhof - en kvinna med borgerlig bakgrund och mitt uppe i en framgångsrik karriär som journalist - plötsligt överger trygghet, arbete, make och barn för en tillvaro som jagad, extremsocialistisk terrorist i det tidiga 1970-talets Tyskland. Svitens andra del, Allt förgängligt är bara en bild (1999), utspelas i München våren 1919, under den kortlivade kommunistiska rådsrepublikens turbulenta dagar, och kretsar framförallt kring dramatikern och revolutionären Ernst Toller samt poeten Rainer Maria Rilke och hans relation till den ryska författarinnan Lou Andreas-Salomé.

I den nya romanen har Sem-Sandberg sökt sig österut mot det centraleuropeiska intellektuella livet i främst Prag, men också Wien, under 1910-, 20- och 30-talen. 1918 bildades den tjeckoslovakiska staten efter det habsburgska kejsardömets sönderfall; i mars 1939 hamnade landet under tysk kontroll i samband med den nazistiska ockupationen. Men däremellan fanns en tid av frihet och framtidstro, under vilken Milena Jesenská gjorde sig ett namn som orädd och radikal journalist.

För olika tidningar och tidskrifter skrev hon om det moderna - den moderna människan i allmänhet och den moderna emanciperade kvinnan i synnerhet - samtidigt som hon umgicks i konstnärliga och litterära kretsar. Förutom Franz Kafka förekommer, på ett eller annat sätt, exempelvis Hermann Broch, Max Brod, Jaroslav Seifert och Franz Werfel i romanen.

Men det är alltså Milena Jesenská som är berättelsens centrum. På ett levande sätt gestaltar och redogör Sem-Sandberg för hennes komplicerade förhållande till den auktoritäre fadern, de olika äktenskapen, hennes kleptomani och narkotikamissbruk, hennes yrkesverksamhet och det politiska engagemanget.

Fram träder bilden av en självständig och egensinnig kvinna som dock till sist bryts ner och tystas av samtidens barbariska krafter. Det är glädjande, något av en litterär välgärning, att Steve Sem-Sandberg låter henne komma till tals på nytt.

JOHAN WERKMÄSTER

Mer läsning

Annons