Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jennie är ny musikskribent

/
  • I skinnet. Jennie Tiderman har låtit Jocke Hultman tatuera in omslagsbilden från Puccinioperan Turandots orginalpartitur på hennes arm. Foto: Lars Dafgård
  • Ny krönikör. Jennie Tiderman kommer att recensera konstmusik och skriva krönikor i ämnet för Dalarnas Tidningars kulturredaktion. Foto: Lars Dafgård
  • Ny krönikör. Jennie Tiderman kommer att recensera konstmusik och skriva krönikor i ämnet för Dalarnas Tidningars kulturredaktion. Foto: Lars Dafgård

Annons

Hon växte upp i brukssamhället Hofors, fyra mil öster om Falun. Pappa är målare, mamma är undersköterska. Ingen av dem lyssnar på konstmusik.

I grundskolan klarades konstmusiken av under ett (!) lektionstillfälle. En lärare delade ut en stencil med uppgifter om Haydn, Beethoven och Mozart.

- Det var en massa felaktigheter på stencilen. Jag minns att jag fick rätta läraren. Sedan var det slut på undervisningen i ämnet.

Inte heller kom hon naturligt kontakt med konstmusik under sin uppväxt. Länstidningarna i Gävleborg skriver inte intresseväckande om konstmusik, anser hon. Länsmusikens verksamhet är koncentrerad till Gävle. Hofors är en vit fläck.

- I Hofors finns jantelagar och tipsextramentalitet. Ordet "kultur" verkar skrämmande på folk. De ser inte ned på konstmusik - de vet inte hur de ska förhålla sig. De skrattar åt mitt intresse.

Nu är kanske inte "intresse" rätta ordet. Det handlar mer om en passion som lett till utövande, producerande och studier. Med sikte på att kunna leva på att skriva om konstmusik har Jennie läst musikdidaktik, konsthistoria, musikvetenskap, allmänkulturell historia och filosofihistoria på högskole- och universitetsnivå i Falun och Stockholm.

Den där lyssningen på Birgit Nilsson när Jennie var tillsagd att städa rummet var en ren slump. Radion var kass och hoppade omkring mellan kanalerna. Men Jennies församlingspedagog under konfirmationstiden var utbildad operasångare och hörde att hon lärt sig själv sjunga.

- Jag försökte härma på hitta-på-tyska. Men han gav mig lektioner och när jag var 16 fick jag rollen som Meg i kyrkans ungdomsverksamhets uppsättning av Fantomen på Operan. Sedan har jag varit med i revyer, musikaler och fortsatt med att producera mina egna konserter.

Hon fortsätter att ta sånglektioner, men det är skriva hon vill. Hon har inte ens sökt Operahögskolan - det hårda sångarlivet verkar avskräckande. Kanske kommer hon att färdigställa Alfred Rundbergs idéhistoriskt orienterade jätteverk Svensk operakonst, som satte punkt 1952.

- Det är spännande att förmedla musikupplevelser till andra. Jag har skrivit länge. Jag har en hel pärm hemma med recensioner och kåserier, både för att komma ihåg vad jag sett och för att det är kul att skriva.

Jennie Tiderman är övertygad om att det går att nå nya lyssnar- och besöksgrupper för konstmusiken. Särskilt viktigt är det med skolkonserterna.

- Man hör ju inte Grieg på Mix Megapol. Ungarna måste få sitta ned och lyssna i skolan och prata om vad de hör i musiken. Jag har goda erfarenheter av sådant från min praktik inom musikdidaktiken.

Att slå fast att vissa musikgenrer har högre konstnärligt innehåll än andra tycker Jennie är helt fel.

- För många stannar sin musikanalys vid det hörbara och det visuella. Men det går att gå vidare och borra i känslouttrycket. Punk är lika dramatiskt som opera - musiken har något viktigt att säga och kort tid att säga det på. Båda genrerna handlar om livet.

Mer läsning

Annons