Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jan Guillou sviker Arn

Annons

Musiken är skapad efter Jan Guillous succéböcker om tempelriddaren Arn Magnusson. Men Jan Guillou själv har avböjt att medverka som berättare i det musikaliska äventyret i Rättviks kalkbrott. Även om han medger att han tycker det är kul att klä ut sig i medeltidskläder.

Hemma har Jan Guillo en egen folkungadräkt som han burit under en medeltidsveckan i Visby för några år sedan.

- Det är en djupblå folkungamantel med ett gyllene lejon på ryggen. Varje folkung hade en egen symbol på sin mantel, själv har jag en liten röd skrivfjäder. Det är kul att klä ut sig i medeltidskläder, säger Jan Guillo.

Vem hade du velat vara om du hade levt på Arns tid?

- Jag hade nog hamnat i överklassen, men eftersom man inte kan välja sina föräldrar så hade jag nog levt som slav.

Varför tackade du nej till att agera berättare?

- Jag tar emot omkring 600 inbjudningar om året, det här var på en helg och då ägnar jag mig åt privatliv.

I Tv4:s dokumentärserie om riddaren Arn återvänder Arn Magnusson till Västergötland från Mellanöstern i slutet av 1100-talet.

Här slår Guillou fast att den svenska nationen skapades vid slaget vid Gestrilen i Västergötland 1210 då en stor dansk här besegrades.

Kan man någonsin komma fram till en historisk sanning?

- Man kan i alla fall komma närmare sanningen. Vikingaromantiken har legat som ett hölje över vår nation. Vi behövde en kärna, en nationell hit. Det fanns behov av att hitta på något storstatligt och kul. Och vissa tycker ju att det är kul att gå runt med vikingahorn på huvudet. Det är klart att Geijers och Tegnérs romantiska versioner påverkade oss i Skandinavien.

Guillou menar att den historieundervisning svenska skolungdomar fått i 500 år till stora delar är ren historieförfalskning. Att den bygger på kungars och andra makthavares beställningar och iscensättningar av historiker och författare som Tegnér och Atterbom.

- Böckerna om Arn bygger på modern vetenskaplig forskning. Det var först när Birger Jarl tog makten, när staten fick makt och lagar infördes som vi blev en nation.

Har du själv haft en vikingahjälm på huvudet någon gång?

- Nej, eller det kommer jag inte ihåg, när jag var liten kanske. När jag var tolv läste jag Foster Hals Prins Valiant med ögonen på skaft. Det är spännande historier.

Hur påverkar denna historiska oklarhet oss i Sverige tror du?

- Det obehagliga är att högerextremister utnyttjar den felaktiga föreställningen om att vi först var blonda blåögda vikingar och sen kom Gustav Vasa. Det blir som ammunition för rasister. Efter att vi torskat mot Ryssland 1809 var det väl kul att återgå till den fornnordiska storheten. Vi fick Norge till sist, men inte Finland. Men vi hade lika gärna kunnat bli en del av Norge eller Danmark.

Handlar det om att vila på minnet från fornstora dar?

- Det handlar om små länders nationella komplex. Om man har ett fantastiskt ursprung från 1800-talet då jävlar.

Hur ser du på svenskarnas historieintresse?

- Medeltidsarrangemangen och dess besökare ökar varje år. Det finns ett stort intresse. Förr hade vi en mörk bild av medeltiden, men nu finns en annan mycket mer spännande och fantasieggande än den gamla.

Vad tycker du om musiken som har gjorts till Arn?

- Jag vill inte recensera den. Det där har inget med mig att göra, det handlar om en helt annan konstform.

Med eller utan djupblå folkungadräkter, i kväll och i morgon kväll är det dags. Med hjälp av tidlösa melodier, ålderdomliga instrument och klanger kommer ett 100-tal artister bjuda Dalhallapubliken på historer om tempelriddarstrider, förbjuden kärlek och ätternas kamp om makten.

ÅSA JOHANSSON

Mer läsning

Annons