Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inga nyheter omJudasevangeliet

Annons

På påskaftonen presenterade Örjan Abrahamsson det så kallade Judasevangeliet. Den gnostiska skriften har under det senaste året varit hett stoff världen över i olika medier.

I själva verket är de tretton papyrusbladen som återfanns 1978 i en grotta i Minya i Egypten inte speciellt revolutionerande. Vad man hittade var fragment av ett exemplar av en skrift som kyrkofadern Ireneus kände till redan på 200-talet - det noterar Abrahamsson.

Ireneus var inte ensam om att utforma omfånget av den kristna kyrkans normerande skrifter. Inte heller var han ensam om att känna till Judasevangeliet.

De talande i texten framställs som Jesus och Judas, med andra ord en för senantiken typisk synkretism. Man skulle kunna se Judasevangeliet som en polemisk skrift med en antisemitisk udd.

Till Abrahamssons artikel var fogad ett foto av Stephen J Carrera av ett handskriftsfragment. Det är ett exemplar av Psaltaren från fynden i grottorna vid Qumran i Palestina.

Texten är den hebreiska texten till den 136:e psaltarpsalmen med arameiska bosktäver, utom för ordet HERREN: Det skrevs i Qumran strax före Jesu födelse med det äldre, kanaaneiska alfabetet.

Jan Svensson

Komminister i Mockfjärd

Svar direkt: Det är inte ovanligt att tidningar använder så kallade genrebilder, bilder som inte direkt avbildar det artikeln handlar om. Så skedde i det här fallet, men det borde vi möjligen informerat om i bildtexten.

Jens Runnberg

Kulturredaktör

Författaren Lars Anderssons essä om Judasevangeliet finns på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=623146

Mer läsning

Annons