Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Idealism också i Nobels dikter

Annons

Trots att han inför vänner och bekanta ofta försökte tona ned sina ambitioner övervägde han vid flera tillfällen under sitt liv att försöka leva på sin penna. Nobel skrev både på svenska och engelska, det senare för att lära sig behärska språket.

Åke Erlandsson, tidigare chef för Nobelbiblioteket, offentliggör nu dikter som i de flesta fall legat gömda i arkiv i över ett sekel.

Texterna kastar ljus över bland annat Nobels besvikelse inför kärleken och hans kritiska inställning till meningen med ryktbarhet.

Att kalla Nobel för en originell diktare är nog för mycket sagt. Tydlig påverkan syns från romantikerna, främst Byron och Shelley men också från Esias Tegnér och Viktor Rydberg.

Kvinnan och kärleken sätts på piedestal. Naturen ses på panteistiskt vis färgad och genomsyrad av Gud. Att Nobel främst skrev i dystra stunder kan ha bidragit till den mörka livssyn som går som en röd tråd genom alstren.

Det var också främst när han hade problem med sitt arbete som tanken att leva på skrivandet dök upp. 1868, vid mitten av hans liv, tornade motgångarna upp sig.

Explosionsolyckor hade förekommit med dynamiten och det hade publicerats en hel del negativa artiklar, konkursen hotade.

I ett brev till sin bror Robert skriver Nobel att han har lust att sluta med affärerna "möjligen kommer jag att behöfva anlita pennan som födkrok".

Fanns det fog för Nobels förhoppningar om ett författarskap? Nja. Den språkliga fantasi och komprimering som krävs för att lyckas som poet är inte alltid på topp.

Det saknas originalitet och en egen röst. Samtidigt ska man ha klart för sig att de dikter som här publiceras är utkast. I ljuset av det är de inte helt oävna.

Vad Nobel kunde åstadkommit om han fått tid och möjlighet att slipa vidare på dem står skrivet i stjärnorna.

Existentiella frågeställningar var ofta centrala teman. Det kunde handla om livets undflyende mening som i den långa En gåta, andra gånger om ensamhet och kärlek.

Men Nobel skrev också om ämnen som mänsklig fåfänga och egoism. Nobels starkaste sidor är skildrandet av besvikelsen inför kärleken, något han hade personlig och dyrköpt erfarenhet av.

Hans romantiska kärleksuppfattning hade fått hårda törnar i mötet med verklighetens som han tyckte var både driftstyrd och kortvarig. Något av det här syns i blankversdikten Om jag har älskat? skriven sent i Nobels liv.

Om jag har älskat? ack Din fråga väcker

Uti mitt minne mången ljuflig bild

Af sällhet drömd, som lifvet icke unnat,

Af kärlek närd, som vissnat i sin grodd.

Som motvikt till livets ofullkomlighet satte han poesin. Här fanns den kraft som kunde ge livet ny mening och befria själen från allt som binder den vid jordisk fåfänga.

Nobel såg i poesin en danande konst som kunde utveckla oss till "moraliskt sensibla och ansvariga människor", som Åke Erlandsson sammanfattar det.

Kanske är det också just den aspekten Nobel försöker beskriva i sitt testamente, där han talar om att gynna den vars litteratur är "det utmärktaste i idealisk rigtning"?

FREDRIK BORNESKANS

Mer läsning

Annons