Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur vettig är MC-vurmen?

/

Annons

I helgen brummar det till ordentligt på bioduken. Då har mc-rullen Wild Hogs premiär i Sverige och i Dalarna och vad jag hittills snappat upp av trailers och förhandsartiklar verkar det dofta både läder, bensin och bränt gummi när John Travolta, Martin Lawrence, Tim Allen och William H. Macy ger sig ut på vägarna för att mota gubben i grind.

Fyra medelålders män på motorcyklar söker äventyret och ett återvunnet manligt värde men råkar snubbla på ett och annat dieselindränkt bananskal på vägen.

Eldiga explosioner, gasen i botten, ilskna tjurar och nakna håriga karlstjärtar. Jag ska inte gå händelserna i förväg eftersom jag inte ens sett filmen men tycker det kan vara på sin plats att resa ett och annat frågetecken runt mc-vurmen.

Varför blomstrar en irrationell, hormonstinn och livsfarlig kärlek till just motorcyklar upp varje år i april, maj? Och varför är det ingen som sätter ner foten och klappar igen lekstugan för gott?

Jag har en släkting som fantiserar om att äga en hagelbössa varje gång en mc-förare gör en sådan där fuck-you-burnout på gatan bredvid och i förra veckan frågade sig Dagens Nyheters Lars Linder varför motorcyklar överhuvudtaget behövs. Jag kan inte göra annat än stämma in i klagokören.

Vi har hastighetsbegränsningar och bilbälteslagar. Hjälmtvång för cyklister debatteras ideligen och vi låser in folk i finkan om de är för fulla för sitt eget bästa. Men att gränsla en motorcykel utan bälte eller skyddsutrustning värd namnet och glida ut i trafiken med 100 hästkrafter mellan benen är fortfarande okej. I Sverige. År 2007.

Hur snabbt går de där värstinghojarna - 200, 250 knyck?

Vem vill bränna rakt in i en mc-katapult med en liten, liten människa av kött och blod som sitter ovanpå och HÅLLER I SIG MED BARA HÄNDERNA?

Inte jag. Jag skulle förstås väja och vrida på ratten allt vad jag hade för att hamna på sidan om. Och i förvirringen skulle jag helt glömma bort att svänga ut på den där släta fina åkern (som jag i förväg hade sett ut som flyktväg (bara för säkerhets skull)) och istället börja sladda och gira över i fel körbana och. ja, ni kan ju bara föreställa er vilken oreda man kan ställa till med.

Och ursäkta mig, men är det någon som kan tänka sig något gubbigare än en 60-åring med skinnbyxor och ett sådant där svart vurpollon på huvet?

Mer läsning

Annons