Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur bevakades misstron mot Schyman?

/
  • Djup misstro. Göran Persson var helt övertygad om att det inte skulle gå att samarbeta med Gudrun Schyman om Sverige skulle hamna i kris. Men rapporterade SVT om att Persson sade detta i de hemliga intervjuerna med Fichtelius?

Annons

Det är ett misstag att sitta och hoppas på nyheter i Fichteliusprogrammen om Göran Persson. Som nyheter kan nämligen inte räknas avslöjandet att Persson mest gillar när Tone Bekkestad visar vädret (jo, sådant har SVT valt att presentera i det så kallade extramaterialet på webben).

Det fanns ett avtal mellan intervjuare och intervjuad om att om Persson skulle säga något som kunde användas som nyhet så skulle det vara fritt fram för Fichtelius att rapportera, trots att projektet formellt inte hade något med Aktuellt att göra.

Men ändå kan det komma att bli diskussioner om innehållet i det Erik Fichtelius andra program i serien om Göran Persson, kallat Post Presidency Depression.

Fichtelius uppger, även om inte Persson spelats in när han säger det, att statsministern 2000-2001 uppfattade de svenska biståndsorganen som "en underavdelning till PLO". Det är en anmärkningsvärd iakttagelse, som kan komma att leda till en revision på SIDA eller en förnekelse från Persson.

Israelvännen Persson lade i programmet på tisdagskvällen fram den märkliga uppfattningen att Sveriges Israelpolitik förändrades, medan Mellanösternpolitiken låg fast. Så var det förstås inte - den förändrades i grunden.

Det gav en viss öppning att agera i en fredsmäklarroll, men samtalen på Harpsund mellan palestinier och israeler blev fruktlösa. Såväl Persson som hans allierade i försöken, Bill Clinton, höll Arafat ansvarig för fredsprocessens kollaps.

Än viktigare var väl den längtan tillbaka till ett samarbete med centern som Persson gav uttryck för vid den här tiden. Vänstern och Schyman hade ju gjort ett succéval 1998 när missnöjda vänsterväljare strömmat dit. Det parlamentariska läget tvingade s att samarbeta med v.

I hanterandet av det praktiska samarbetet spelade Schyman en mycket liten roll. Hon är och förblir en tribunpolitiker. Sakfrågorna höll bland andra Lars Bäckström, Lars Lönnroth och Stensbos Hans Andersson i.

Persson beskrev Schyman som okunnig, dåligt påläst och undfallande. I ett förberedande möte inför ordförandeskapet i EU, i partiledarkretsen i Sagerska, fick dessutom Schyman ett utbrott och började skrika om män och prostituerade.

Perssons slutsats var att hon inte var tillräknelig, särskilt inte i ett krisläge för Sverige. Kanske anade Persson att Schyman var på väg ut; det parlamentariska läget var ju som det var, oavsett om hon var maktlös galjonsfigur för v eller ej.

Frågan som nu kommer att granskas är förstås hur SVT berättade om denna mycket allvarliga spricka i regeringsunderlaget när Aktuellts politiske kommentator fick informationen direkt av statsministern.

Berättade SVT att Persson, i händelse av något allvarligt läge för Sverige, skulle vända sig till något annat parti?

Det var väl bara kvällstidningarna som rapporterade om skandalryktena, för de hade ju ingen egen fil till statsministern, men berättade SVT att Persson vad gällde de rykten om att Messing, Klingvall eller Winberg var hans älskarinna misstänkte sina politiska fiender för att ha planterat sådana rykten?

"Nekrokrati" är ett underbart ord, ursprunligen lanserat av Sydkorea. Persson använde det och anspelade på att Kim Il Sung formellt är Nordkoreas evige president. Att han är död lämnas därhän.

Mötet med Kim Jong Il och med det svältande kommunistiska kulisslandet var det intressantaste i Fichteliusprogrammen hittills, tillsammans med en viss inblick i taktiserandet runt det framgångsrika ordförandeskapet för EU ett halvår under 2001.

Mer läsning

Annons