Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hemkär och lite konservativ

Annons

Sommarens Karlfeldtutställning i Leksands kulturhus har rönt stort intresse och blivit en framgång.

Detta kunde en glädjestrålande Kersti Jobs-Björklöf meddela, när hon på lördagen i S:t Persgården hälsade välkomna till ett symposium, som satte punkt för expon.

Som så många gånger tidigare var det Karlfeldtsamfundets nestor, professor Jöran Mjöberg, som först av alla intog talarstolen. Den här gången handlade ämnet om hur Karlfeldt steg för steg erövrade Dalarnas landskap. I viss mån blev framställningen en dubbelexponering. Mjöberg berättade att även han upptäckte "det finaste, som finns i Sverige", när han tre somrar under krigsåren cyklade runt i Dalarna. Upplevelsen resulterade i en avhandling 1945 om "det folkliga och det förgångna i Karlfeldts lyrik".

Karlfeldt föddes i Karlbo och var därmed "rumpmas". Men han hade både geografiskt, kulturhistoriskt och programmässigt fångat in hela landskapet vid tiden för utgivningen av första diktsamlingen "Vildmarks- och kärleksvisor" 1895. Mjöberg hade ingen brist på bevismaterial bland diktalstren, när han talade om älven, heden, gamla gårdar, skörden på åkrarna eller Liljeforsmotiv. Ofta gör skalden sina iakttagelser med kärlekskranka ögon. I "Hembygdens huldra", med det norska uttrycket för skogsrå, fångar han mer än i andra dikter in Dalarnas själ. Det ogripbara och mystiska.

I "Fridolins lustgård" 1901 blir dikterna mustigare. Här utvidgas Dalarnas landskap ytterligare. Även bland de mörka dikterna i "Flora och Pomona" 1906 kommer hembygden in.

Sedan blev Karlfeldt oerhört tagen av första världskriget och gör därför utblickar i Europa. Men i slutet av sitt liv rör han sig i "Hösthorn" åter i det Dalarna.

Carin von Sydow är brorsbarnbarn till Karlfeldt. Hon kom i ett nära personligt förhållande till hustrun Gerda och fick läsa breven mellan makarna. Även för den som gripen läst boken "Jag ville ha sagt dig det ömmaste ord", blev von Sydows föreläsningen av de mest känsloladdade upplevelserna under symposiet.

Professor Kjell Espmark, aktuell med en ny diktsamling, är ordförande i Nobelkommittén. Han talade om Akademien, som var i djupt förfall, när Karlfeldt 1904 kom in i det vittra sällskapet. Strindberg var inte den ende, som förlöjligade Carl David af Wirséns konservativa styre. Även om Karlfeldt och Wirsén bar på samma värderingar, framstår han som en räddare, när han 1912 blev ständig sekreterare. Han var den av de unga, som bäst passade in i sällskapet och var den ende av författarna, som hade akademisk bakgrund. Karlfeldt fick som bekant själv Nobelpriset efter sin död. Men han var på tal för hyllningen redan 1916. Tre år senare tilldelades han priset med bland alla andra Selma Lagerlöfs stöd. Men han avböjde då med motivering, att han var Akademiens främste tjänsteman.

SETH KARLSSON

Mer läsning

Annons