Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han ska städa efter 12 000 campare

/
  • Hejdå Borlänge. Festivalen är över, och tusentals människor lämnar Borlänge med massvis av minnen i bagaget. Det är inte utan att staden känns lite tom och död. Det ensamma läppglanset som någon hade tappat på backen, de kvarlämnade tälten och de tomma gatorna... En stor glädje och många trötta människor for iväg med tågen igår.
  • En estetisk uppenbarelse. Någon hade, med mycket omsorg, dekorerat ett träd på campingen.
  • Fred, kärlek och telefonnummer. En grabb låg och sov i väntan på sitt tåg. Tidningen gillar hans sätt att hålla kontakten med nyfunna tjejer - skriv telefonnumret på mina byxor vetja!
  • Rekommenderar P&L. Gabriella Blomqvist och Frida Åstrand väntar på tåget som ska ta dem hem till Östersund. Båda två rekommenderar starkt Peace & Love.
  • Trivs i skiten. Linköpingstjejerna Susanne Forchheimer och Rebecca Samii satt trivdes som fiskarna i vattnet bland allt skräp. Tjejerna har älskat festivalen och längtar till nästa år.
  • Ett organiserat kaos. Sven Lundbäck och de andra i Stora Tuna OK hade fullt upp då de städade upp efter festivalcamparna. – Det har varit jättebra stämning, en på tusen är dryg, de allra flesta är jättetrevliga, säger Sven.

Annons

Dagen efter. Den där obligatoriskt medföljande känslan av tomhet. Peace & Love kommer inte undan. På söndagen hänger duggregnet i luften, över scenerna som var är färd med att monteras ner och över de trötta festivalbesökarna som ligger på sina sovsäckar utanför tågstationen.

Dagarna har stämplats av fylla och brott, men även fyllts med levande musik och den enorma glädje och livslust som är så typiskt för en festival. Nu pressas alltihop ner tillsammans med kuddar och tält, sugs iväg med de fullpackade människor som går mot stationen. Det var längesedan staden kändes så... tyst.

En papperspåse med några överblivna pommes frites blåser omkring på asfalten, krockar med ett skrynkligt spelschema.

Campingen har nästan tömts helt på folk. En ensam kille med långa, toviga dreads sitter på en trasig stol och gungar huvudet i takt till "Loosing my religion".

Bland kvarlämnade tält och ett enormt hav av skräp knatar Stora Tunas orienterare omkring med krattor och sopsäckar i högsta hugg.

Sven Lundbäck står bakom en hög av märkligt skräp. Han står och håller i ett triangelkök och en upphittad käpphäst.

- Det är lite äckligt ibland, men vi gör ju någon människa glad. De är ju glada att ha varit på festival, säger Sven och ler bredare än leksakshästen. Han berättar att det var värre i fjol, skrattar till och kommer på att det kanske bara är han som har vant sig.

Håkan Rystedt, ansvarig för årets camping, står vid entrén.

- Vi tycker att det har funkat bra, men nu är det mycket städjobb som ska göras, säger han och ser sig omkring.

Dagen är grå och avdankad och tilltar regnet i styrka. Borta vid tågstationen hoppar festivalbesökare upp från sina viloplatser på gräset, skyndar in på stationen.

I en kundvagn sitter två tjejer från Östersund.

- Vi är jättenöjda med alltihop, konserten med Lars Winnerbäck var bäst, säger Gabriella Blomqvist.

Hon och kompisen Frida Åstrand kan verkligen rekommendera Peace & Love-festivalen.

Nere på perrongen är varje kvadratcentimeter belägrad med människor och festivalprylar. Tåget mot Stockholm kommer strax in, och de som inte är för trötta ligger på backen och sjunger. En tjej kommer gående med en kudde under armen och stora, lurviga aptofflor på fötterna.

Årets festival är över. Tusentals människor lämnar Borlänge, med fullproppade ryggsäckar och fullproppade hjärtan.

Vi ses nästa år!

Mer läsning

Annons