Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grekisk gryning i dunkelt ljus

Annons

De gamla grekernas ideal lever och har hälsan. Till exempel i södra Turkiet. Flickor gifts bort i 12-13-årsåldern utan att tillfrågas. Brudgummen är minst femton år äldre och så garanteras hans dominans i äktenskapet. Han har redan en position i samhället, men hon fortsätter att hållas instängd.

Den unga hustrun i antikens Grekland fick bara röra sig ute med slöja och eskort. Lyckades hon vara otrogen, hade mannen laglig rätt att döda hennes älskare. Fäder dödar fortfarande döttrar och oönskade friare och de undgår ofta straff.

Misogyni - hat mot kvinnor - var en viktig byggsten i antiken. Hesiodos beskrev på 700-talet f.v.t. kvinnan som en parasit och vårdare. Från Pandora, skrev han, stammar det farliga kön som kvinnor benämndes, dessa som leva till sorg och fördärv bland männen på jorden.

När den berömda demokratin infördes 200 år senare, på 500-talet, befästes ojämlikheten. Den grekiska staten behövde ett starkare försvar. Strategin var att koppla manlighet till försvarsvilja och politiskt engagemang. Den allra fattigaste fria man fick rösta och blev överordnad alla kvinnor.

Om dessa avigsidor skriver inte Sture Linnér i sin essäsamling "Grekisk gryning, Om den hellenska kulturflödet genom tiderna". Boken avslutas av Per Wästberg med ett komiskt överdrivet hyllningstal, uppläst 2000 då Sture Linnér mottog Övralidspriset för sin forskning, översättargärning och ett omfattande författarskap.

Sture Linnér är en kunnig lärdomsspridare och inleder med att framhålla män som hämtat stöd i antiken: Två antinazister citerade Aristoteles och Sokrates, innan de avrättades på 40-talet och boxaren Mike Tyson läste, tro det eller ej, Homeros i fängelset!

Tidigt hänvisar Linnér till Alain de Bottons succé Filosofins tröst (2001), där antika rådgivare tas till hjälp mot vardagliga smärttillstånd som leda, dåligt självförtroende eller hjärtesorg. Men Alain de Botton har kritiska ögon, pekar på kvinnoförtryck och våldskult och medger att man ansåg att mord var vägen till heder. Han skiljer mellan lärdom och vishet. Sture Linnér gör inte en ny de Botton, han håller sig till lärdomen och är blind i sin kärlek.

Direkt stötande för en kvinnlig läsare är Linnérs osynliggörande av kvinnor. För att erkänna att "biologins fader" kunde ta miste, nämner han Aristoteles okunnighet om hur flugor kopulerar. Han avstår från att ta upp Aristoteles teori om att mannen planterar det nya livet, med själ och allt, i livmodern som endast bidrar med jordmån och plats. Först 1827 upptäcktes kvinnans ägg, så man kan anta att Aristoletes tes avgörande har bidragit till kvinnans ringa status genom årtusenden.

I sina genomgångar av sentida författare med intresse för antiken ger Sture Linnér faktiskt utrymme åt Lotta Olssons sonetter: Två sidor poesi och en helsida med Olssons ansikte. Ruth Hillarps (1914-2003) många diktsamlingar med antika myter som stoff har han däremot inte stött på när han navigerat mellan Gunnar Ekelöf, Karl Vennberg och Östen Sjöstrand.

ANNE BRÜGGE

Mer läsning

Annons