Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grease sitter som en smäck

Annons

Turnéversionen av musikalen Grease gästade Rättviksparken på torsdagskvällen och publiken fick sig till livs en lättsmält och väl genomförd musikal som etsar sig fast bland sommarminnena.

Det är mycket svårt att hitta något negativt att skriva om musikalen Grease. Det är proffs som jobbar på scenen och det märks. Det är en härligt fartfylld och färgglad musikal som spelar bort en grå vardag - scenerna kryddas med vassa repliker och mycket humor. Showen håller tempot rakt igenom.

I huvudrollerna finner vi Pernilla Wahlgren som Sandy och Rennie Mirro som Danny. Danny är den häftiga killen i gänget på highschool och umgås med de hetaste brudarna. Sommaren bjuder på en romans mellan de två men när hon flyttar till hans skola blir Danny som förbytt - hon passar inte in och han stöter bort henne. Sandy är knäckt, men förvandlas till skolans snyggaste tjej efter hjälp från innebrudarna.

Det handlar således om tidslösa problem; med att passa in, kärlek och identitet. Problem som dryftas med skön humor och glimten i ögat. Och när Roger, spelad av Morgan Svensson, moonar så jublar publiken - det är således bitvis humor på verkligt låg nivå - men det gör det inte mindre kul.

Med hela ensemblen på scenen och en orkester som bjuder publiken på livemusik, blir sång- och dansnumren godis för både ögon och öron. Det är tight, fartfyllt, proffsigt, det är sång- och dansglädje - och publiken stortrivs. Blandningen mellan de spelade scenerna och sång- och dansnumren är väl avvägd och fungerar närmast perfekt - men fler individuella framträdanden kan möjligen höja musikalen till nya nivåer.

Det fanns en känsla att affischnamnet Pernilla Wahlgren skulle dominera scenen men så var inte fallet - det är bra - alla får plats på scenen och musikalen bjuder på ett väloljat lagspel.

Teatern vi befinner oss i är tyvärr överfull - många ser inte. Trots extra läktare. De ansvariga har en tuff läxa att lära. Publik som betalar flera hundra kronor för en efterlängtad biljett förväntar sig med all rätt att både kunna se och höra hela föreställningen.

Men publiken har bjudits på en härlig 50-tals nostalgi. Vi går ut genom grindarna och möts av likadana bilar som den vi nyss sett i slutscenen - det är Classic car week i Rättvik och känslan av att ha förflyttats tillbaka till 50-talet är påtaglig. I det sammanhanget är Grease en föreställning som sitter som en smäck i en sommar- idyll som varit förflyttad tillbaka till just den tiden under en hel vecka.

GÖRAN PERSSON

Mer läsning

Annons