Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gränsfall av stor betydelse

Annons

Tänk dig en idrottsman på elitnivå. Det är matcher och träningar. Resor. Segrar och nederlag. Lagkompisar och vi-känsla. Säsong läggs till säsong. Högvarv.

Så en dag är det över. Slut.

Rampljuset och tv-kamerorna har slocknat. Inga rubriker, inga bilder eller artiklar. Den svårbeskrivna lyckokänslan vid framgång, de kollektiva tystnaden i omklädningsrummet efter en motgång; de känslomässiga ytterligheterna har kapats.

Eller varför inte en politiker som, med eller utan egen förskyllan, plötsligt står där utan det tunga och prestigefyllda uppdraget?

Eller en duktig och uppskattad yrkesman som från en dag till en annan förvandlas till en duktig yrkesman utan anställning?

Stora förändringar ställer stora krav på individen, den person som finns bakom den vanliga rollen. För det är mestadels i den yttre rollen, oftast arbetet, man blivit bekant.

Det är säkert mer än en gång som också du hälsat på någon du mött utan att riktigt kunna placera personen. Först senare har aha-upplevelsen kommit: Expediten på varuhuset. Hon i kassan på systemet. Han som var på bild i tidningen i morse. Bilmekanikern.

Expediten har förstås, precis som elitidrottsmannen, en eller rättare sagt flera andra roller, beroende på sammanhanget. Förälder, granne, bilförare... Några problem att hålla isär övriga roller med yrkesrollen finns i regel inte.

Då kan det vara knepigare för elitidrottsmannen eller toppolitikern. När namnet nämns, manas med automatik vissa bestämda bilder fram. Det kan vara skottet i krysset som avgör VM-kvalmatchen, ribban som darrar men ligger kvar i OS-finalen, det utbuade politiska utspelet som visar sig vara helt rätt, den verbala holmgången då motståndarens argument tar slut.

Att allmänheten bär på de inre bilderna är en sak, men skulle även idrottsmannen eller politikern själv göra det, då kan det uppstå komplikationer. Speciellt den dag då karriären är över.

Med en intensiv massmedial bevakning kan distansen mellan den yttre rollen och den inre minska och i värsta fall flyta samman. Resultat kan bli rent löjeväckande som hos den förre, då i och för sig gudabenådade, fotbollsspelaren Maradona.

Han har nått det stadium då han ibland talar om sig själv i tredje person. Att kliva åt sidan och berätta om sig själv som någon annan, bättre eller snarare sämre kan det knappast bli.

En vanligare, men inte mindre förödande risk som före detta idrottsmän löper, är drogmissbruk, framför allt av alkohol. Alltför många har gått under när de efter karriären tvingats stå öga mot öga med sig själva och försökt leva en annan roll än den yttre, den offentliga.

En före detta toppolitiker som tvingats kliva ner från höjderna, löper i princip samma risk. Det är bara att hoppas att rollfördelningen mellan det yttre och det inre livet varit tydlig redan innan det hände honom. Eller snarare henne.

BO JOHANNESSON

Mer läsning

Annons