Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gogol Bordello fixade partyt

Annons

Atlantis, Torsdag, 18.00

Gogol Bordello är en brokig skara bestående av en ukrainare, ett par ryssar och två israeler, alla bosatta i New York. Tillsammans frustar de fram en vildsint blandning av romskt hårdsväng, punk och klezmer som är omöjlig att inte ryckas med i-åtminstone för stunden.

Atlantistältet var inte särskilt välfyllt under den tidiga torsdagskvällen, men bandet skapade feststämningen själva med knäppa infall och en energi som borde kunna ersätta åtminstone en del av Tjernobylreaktorn.

Den senige frontaren, som för övrigt hade de snyggaste mustascherna hittills på årets festival, verkar av kroppskonstitutionen att döma följa samma träningsprogram som Iggy Pop.

Han gav verkligen järnet och fångade spottloskor i luften (usch, läbbigt), bankade på plasthinkar och misshandlade sin gitarr med en imponerande frenesi.

I övriga bandet så var det violinisten som tog mest plats och spelade så taglet fladdrade från stråken.

Efter ett par låtar dök två tokroliga sångerskor/danserskor upp och gastade sporadiskt i varsin mikrofon, samtidigt som de flängde runt i ett svettigt aerobicspass. De återkom med jämna mellanrum, ibland med ett par tvättbrädor, ibland med cymbaler och en stor bastrumma och någon gång agerade de mänskliga slangbellor och sköt ut svarta bollar i publiken med ett gummiband mellan benen.

Även om partyfaktorn var på topp i musiken så var de ändå roligare att se på än lyssna på i längden.

Det gick inte att dölja att låtarna var stöpta i samma form och de skulle definitivt ha mått bra av lite variation. Men för oss som saknar Mano Negra och som diggar östeuropeiskt tokröj så är Gogol Bordello ett givet val. Åtminstone live.

ANDERS GUSTAFSSON

Mer läsning

Annons