Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gibb gör det smutsiga vackert

Annons

Nyligen släppte Torontobaserade Hidden Cameras sitt andra album Mississauga Goddam. Historien börjar dock några år tidigare, 2001, när Joel Gibb ensam släpper Ecco homo i liten hemmabränd upplaga. Brittiska indiepopetiketten och skivaffären Rough Trade får upp ögonen för honom och snart är hans band, som eskalerat till en hel armé av musiker, knutna till ett av indiepopvärldens coolaste bolag. 2003 släpps den kritikerhyllade debutplattan The smell of our own och ja, nu är det sommar 2004.

- Jag försöker vara en låtskrivare. Försöker tänka ut intressanta bilder och intressant musik. Det handlar bara om musik. Det finns inget stort övergripande budskap kopplat till mitt band, säger Joel Gibb.

Förutom centralpersonen själv är bandet löst sammansatt av upp till tretton personer - go-go-dansare inkluderat.

- Jag vill inte ha ett band där exempelvis två egon ställs mot varandra. Det är svårt att spela i ett band med fyra medlemmar, de lägger av efter två album på grund av att de vill göra saker olika eller av någon annan orsak. Det är inte så många band som ser ut på vårt vis, så jag får lära mig på vägen. Men det är mitt band så..., Joel Gibb funderar länge innan han fortsätter.

- Tack vare att bandet ser ut som det gör slipper vi också alla spänningar.

Den kanadensiska låtsnickaren lever efter parollen att göra det smutsiga i livet vackert.

- Vissa människor tror att mina texter handlar om sex även när de inte gör det. Bara för att jag gör den här sex/religion-grejen applicerar de det på allt jag gör i stället för att sätta sig ner och verkligen läsa texterna och försöka förstå vad låtarna handlar om. De drar alltid förhastade slutsatser. Min låt Golden stream till exempel handlar inte om urinsex som alla tror. Det finns inget i låten som säger det. Människor tänker inte.

Låten är debutalbumets öppningsspår och innehåller textraderna: "golden stream in the cold, it turns to ice, runs down my knees in fright, golden stream turns from warm to cold, in a frightful time, in the frozen dead of night".

Vad handlar den om?

- Piss används som en metafor. Texten syftar också till tårar. Det är samma sak med "I want another enema" (från senaste skivan).

Joel Gibb, som vill att Hidden Cameras uppfattas som ett gayband, skriver dock också texter som handlar om sex. Precis som att han skriver kärlekslåtar då och då. Gibbs texter känns befriande i en värld där allt låttextsex i popmusikvärlden nästan uteslutande handlar om heterosexuellt och homofobiskt hiphop- och r&b-stön.

I början av Hidden Cameras karriär genreplacerade Joel Gibb en gång musiken då han beskrev den på en flyer. Gay-folk-church-music var hans definition och den har följt bandet sedan dess. Egentligen vill han bara kalla det för popmusik och menar att spridningen av hans definition från flyern är en produkt av dålig journalistik.

Bandet som var i Sverige och spelade så sent som i våras och kommer tillbaka redan i september för tre konserter har gjort sig kända för att ha teatrala och visuella element samt dansare på scen.

Smärta är Joel Gibbs största källa till inspiration. Nya miljöer och den energi som de olika bandmedlemmarna i den lösa konstellationen bidrar med när de hoppar in och spelar är andra. Däremot inspireras han inte så mycket av andras musik.

- Det är bara mina låtar, inget annat.

PONTUS HAMMARLUND/PM

Mer läsning

Annons