Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från Normandie till Sollerön

Annons

Den stora förebilden var den franske målaren Jules Bastien Lepage, som målat realistiska bilder ur böndernas liv.

En samlingspunkt för många av svenskarna blev på somrarna den lilla byn Grez-sur-Loing sju mil söder om Paris. Platsen kom att få avgörande betydelse för Carl Larsson och till dem som bildade koloni här hörde också bl a Karl Nordström och Richard Bergh.

Men också Normandie och Bretagne vid Atlantkusten blev en rik inspirationskälla för flera av svenskarna.

Hit begav sig 1877 August Hagborg, som två år tidigare anlänt till Paris i sällskap med vännen Georg Pauli. Född i Göteborg kände han en särskild dragning till havet och fiskarbefolkningen. Här fann han också en motivvärld som han skulle odla under de många åren i Frankrike.

August Hagborg kom i sitt konstnärskap att ha Frankrike som den fasta punkten i över trettio år, ända tills han 1911 återvände till hemlandet.

I Hagborgs enorma produktion från Frankrike dominerar fiskarmotiven och havsutsikterna. Det fuktmättade grådiset som alltsedan Corot varit ett kännetecken för en stor del av det franska friluftsmåleriet blev också August Hagbergs signum.

Redan från början fick han god kontakt med den franska publiken. Hans lycka blev gjord när franska staten 1879 inköpte målningen "Lågvatten i la Manche", en arbetsbild i panoramaformat, som kom att hänga i Luxembourgmuseet.

Hagberg var huvudsakligen ateljemålare.

Han gjorde noggranna studier på stränderna av fiskare, båtar och redskap och komponerade sedan sina stora verk i parisateljén. Han fick en stor kundkrets och kunde leva på en helt annan materiell nivå än de flesta av sina kamrater. "Bankiren" kallades han av sina mindre bemedlade kollegor, som han frikostigt räckte en hjälpande hand. Tragiskt är däremot Ernst Josephsons öde: han gick under på den vindpinade klippön Bréhat i Bretagne och skickades sinnessjuk hem.

Under sina besök hemma i Sverige vistades August Hagberg gärna på Dalarö utanför Stockholm, där han bl a sammanträffade med Anders Zorn. Då Hagborg var gift med en ungdomsväninna till Emma Zorn föll det sig naturligt att vänskapen mellan de båda konstnärerna fördjupades. Sedan Zorn 1896 blivit bofast i Mora kom Hagborg vid flera tillfällen att besöka honom där och inspirerades själv av landskapet.

Fascinerad av ljuset över Siljan lät han efter åren i Frankrike bygga sig en sommaratelje på Sollerön. Om hans betagenhet vittnar målningen "Utsikt från Sollerön mot Mora" som han skänkte till Emma Zorn och som i dag tillhör Zornsamlingarna i Mora.

Redan 1901 målade Hagborg sitt kända verk "Zorn i sin ateljé", som skildrar Zorn i färd med att skulptera en modell av Gustav Vasa-statyn. Målningen ägs av Göteborgs Konstmuseum.

Om August Hagbergs vistelse på Sollerön och det umgängesliv som odlades här har Erik Petterson skrivit i Solleröns hembygdsbok 1997, "Sool-Öen", under rubriken "Hagborgsgruppen och gästkonstnärer på Sollerön".

August Hagborg gick ur tiden 1921.

I går var det 150 år sedan August Hagberg föddes. Han har väl under åren kommit att hamna i skuggan av målarkamrater som Carl Larsson, Karl Nordström, Richard Bergh och flera andra som vid 1800-talets slut drog till Frankrike.

Men han lyssnande uppmärksamt till de nya signaler som konstlivet sände ut och ställde sig hängivet i upprorsmakarnas led. Med sina friska studier av hav, arbetsliv och landskap gav han ett viktigt bidrag till friluftsmåleriets utveckling.

NILS-ERIC BJÖRSSON

Mer läsning

Annons