Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fräck och generös jazz

Annons

Det svängde rejält i Klockargårdens gillestuga på lördagseftermiddagen. Ulf Johansson-Wärre, piano, Jan Adefelt, bas och Palle Björkman fyrade av en första avdelning med jazzstandards som omedelbart fick ungefär 60 i publiken på bra humör.

Johansson-Wärre har ett pianospel som suger musten ur åhörarna, porlande, smeksamt och inte sällan bakvänt. Johansson-Wärre kostade på sig att pröva rena rama hastighetsuppvisningar och slirade då en hel del - men det kändes kul och experimentellt; i den tillåtande, gemytliga stämning som uppstod var det helt rätt.

Han visade uppfinningsrikedom i "A shadow of your smile" och behandlade Tea-for-two med ett ironiskt ragtimeklinkande.

Adefelt, dalabekant från inte minst invigningen av Musik vid Siljan förra året och sitt framträdande tillsammans med Alice Babs och Nils Lindberg vid minneskonserten för Artur Eriksson, är en av de mest melodiskt inriktade jazzbasister man kan tänka sig. Han slängde in citat från alla möjliga håll i sina solo.

Trummisen Björkman levde en anonym tillvaro.

Nils Lindberg berättade om den 1998 nyskrivna och omarrangerade musiken till Himlaspelet och improviserade till egna arrangemang av en vals från Enviken och en skänklåt från Åhl.

Nils Lindberg målar musikaliskt med såväl roller som pensel med ekorrhår.

Roligast hade kanske jazzmusikanterna och Lindberg i uppsättningen där Johansson-Wärre elegant gick över till trombon - och imponerade med vårdat, lyhört, avmätt och känsligt spel, tills hornen senare växte i pannan och det blev mer kompromisslöst och vildsint.

Ploj och skoj avslutade extranumret där multimusikanten Johansson-Wärre inte kunde låta trummorna vara heller, utan utkämpade dueller med Björkman från andra sidan trumsetet.

Men mobiltelefonsolot i "As you are" hade vi kunnat vara utan.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons