Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Föräldrarnas rätt till tid med barnen

Annons

För även om familjepolitiken i viss utsträckning lyckas med jämlikhetsambitionerna ur ett klassperspektiv och jämställdshetsambitionerna ur ett könsperspektiv, så är den inte särskilt bra för barnen mellan ett och tre år.

Föräldraförsäkringen upphör när barnet fyllt 13 månader. Därefter går de samhälleliga resurserna uteslutande till förskolan, och de som vill ordna omsorgen om barnen på ett annat sätt när barnen är som minst, får i socialdemokratins Sverige inget stöd alls.

Sedan 1970-talet har politiken av statsfinansiella skäl prioriterat föräldrarnas snabba återkomst till arbetsmarknaden, medan jämställdhetsaspekter och barnens behov kommit i andra och tredje hand när målkonflikter uppstått.

Kågeson, som betecknats som vänsterdebattör med ett stort miljöengagemang, imponerar mest med sin genomgång av aktuell forskning kring förskolor och barns utveckling.

Allt fler barn mår dåligt och det visar sig på olika sätt. Kontakten med föräldrarna har minskat i tid. Det blir allt vanligare med föräldrar som lämnar sina barn till förskolan under sina semestrar. Fler föräldrar vill fortsätta det liv de levde som barnlösa, också sedan de fått barn.

Låginkomsttagarna är den föräldragrupp som tidigast lämnar sina barn heldagar på dagis - det är inte ovanligt att barnen inte hunnit lära sig gå när de ska vara på förskolan sex-tio timmar per dag.

Föräldrars stressnivå har ökat och bland de mest stressade föräldrarna är spädbarnskolik dubbelt så vanligt.

Svenska förskolor uppvisar betydande brister. Förskolebarnen behöver blöja längre än barn som är hemma med någon av sina föräldrar. Förskolebarnen har fler urinvägsinfektioner och sämre hygien:

3 Vid bara vart tjugonde av 338 undersökta daghem i Sverige gjorde personalen rent på skötbordet efter blöjbyte.

3 Vid vart femte daghem användes samma handduk till alla barn.

3 I en studie av 103 daghem i Lidköping och Skara var bullernivån mellan 80 och 114 decibel. Det har lett till att 13 procent av sjuåringarna har haft problem med ringningar, susningar och andra oljud i öronen. Var tredje förskollärare har huvudvärk varenda arbetsdag.

3 Tre landsting har konstaterat att föräldrarna lämnar barnen på förskolan tre av fyra dagar när de egentligen är för sjuka för att vara där. Förskolebarn är mycket oftare sjuka än små barn som är hemma med sina föräldrar huvuddelen av tiden. Dagisbarn är förkylda åtta-tolv gånger per år, hemmabarnen två-fyra gånger per år.

3 Dagisbarn drabbas oftare av mag- och tarminfektioner, öroninflammationer, astma och luftvägsallergier.

Per Kågeson visar att forskningen ger stöd för uppfattningen att småbarnsgrupper inte borde vara större än nio barn och att dessa borde ha minst tre förskollärare - vilket är ljusår från vad som gäller i verkligheten.

Kågeson är kritisk till maxtaxan och visar att den bara gynnar barnfamiljerna med de högsta inkomsterna.

En lika kritisk hållning intar han till den fråga i familjepolitiken som fått störst uppmärksamhet på senare tid: om det så kallade taket i föräldraförsäkringen ska tas bort så att också föräldrar som tjänar över en viss brytpunkt ska få lika stor föräldrapenning i procent som låginkomsttagarna.

Det skulle vara oerhört dyrt att förstärka förskolorna så att de kan nå de krav som kan ställas på dem ur barnperspektivet. Det är klart billigare att fördela om resurserna från daghemmen till föräldrarna själva.

Kågeson visar att omfördelade statliga pengar från förskolor skulle kunna garantera en hemmavarande förälder till barn i åldrarna 12-24 månader ett stöd på 10 000 kronor i månaden (dubbelt så mycket som s från 2006 föreslår för föräldrar till barn 13-16 månader gamla).

Därefter vill Kågeson öppna för kommunerna att införa stöd för föräldrarna till 24-36 månader gamla barn.

Stöden viks för dem som avstår från kommunal barnomsorg och måste fördelas på ett jämställt sätt mellan pappor och mammor.

Kågeson har utkämpat en debattduell i DN med socialminister Berit Andnor och förskoleminister Lena Hallengren om sina förslag. De är, förstås, frenetiska motståndare till att föräldrarna själva ska få större inflytande över hur barnomsorgen ska ordnas:

"Vi motsätter oss alla förslag som innebär att förskolan får mindre resurser...", skriver statsråden.

De pekar på att förskolan är den samhällsservice som har allra högst andel brukare.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons