Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkkär duo fyllde salongen

Annons

Titeln Två syftar dels på att det är två enaktare med paus mellan och två skådespelare: man och kvinna. I programmet återfinns följande beskrivning: "De båda pjäserna handlar om kärlekens möjligheter och omöjligheter". Men av en sådan författare som Murray Schisgal väntar man sig något mer än så.

Skådespelarnamnen borgade dock för att Avesta Teater skulle bli smockfull på fredagskvällen. Jag kan gå i god för att så blir det också när föreställningen kommer till Falun den 27 februari. Peter Harryson har fått mycken good will genom sitt Så ska det låta i tv och Lena Nyman är oss kär sedan evigheter tillbaka i tiden.

När Lena kommer in på scenen i sin polisuniform i första akten får jag en lättare chock. Lena är så skör och spenslig att man tror att hon ska falla omkull enbart av luftdraget från Peters kraftfulla repliker. Men det gör hon alls inte. Tvärtom hotar hon med att lyfta honom.

Ja, faktum är att när man väl kommit över den första överraskningen är Lena den stora behållningen av föreställningen. Särskilt i andra akten, då det är svårt att slita blicken från henne.

Första akten har fått namnet "Lite mera brysselkål". Den här pjäsen skrevs i början av 80-talet och sattes upp på Broadway 1983. Då var den säkert farligt satirisk och framkallade säkert många igenkännande skratt. Brysselkålen i det här fallet är en tankfull efterlysning efter ett tredje kön. "Ett som man kan prata med", som Lena Nyman uttrycker det. Då var Simone de Beauvoirs bok Det andra könet aktuell på ett annat sätt än nu. Nu för tiden är ju också det tredje könet stadfäst som begrepp inom queerforskningen.

Andra akten heter "Lite mindre expertis" och den träffar i vissa avseenden också samtiden. Experterna på hur vi ska göra för att återuppväcka sensualismen och åtrån har inte blivit färre med åren. Och som sagts ovan, Lena Nyman gör en fantastisk insats. Det är stundtals mycket roligt. Peter Harryson är genomgående en ödmjuk och följsam man och jag blev mycket imponerad av att han inte någon gång föll i schablonfällan av hur en man och jägare ska vara, trots att han varit otrogen ett bagardussin gånger.

Tyvärr har också andra akten drabbats av tidens tand. Om det nu någonsin har funnits kvinnor som inte arbetat utanför hemmet under hela sitt liv, som ska vara glada för att de har eget checkhäfte, som klär av sig i badrummet och inte rör sig under sexualakten. Nej, personligen tror jag att Schisgal slog tillbaka mot den dåtida starka kvinnorörelsen genom en grov satir.

Och till slut så undrar jag om inte Schisgal riktar in sig på äktenskapets omöjlighet - för inte är väl kärlek och äktenskap synonymer?

IRENE LJUNGKVIST

Mer läsning

Annons