Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fisk pessimistisk om Mellanöstern

/
  • Backar långt. Rötterna till dagens motsättningar i Mellanöstern finns delvis i de kartor segrarmakterna ritade upp efter första världskriget, anser Robert Fisk.

Annons

Att en så kort tid efter attackerna hävda att detta var historielös propaganda gjorde inte britten Fisk särskilt populär i USA. Han blev naturligtvis ett av krigshetsarnas främsta hatobjekt.

Men nu, när vi känner konsekvenserna av USA:s med dess allierades krig mot terrorismen, är det desto fler som instämmer i Fisks inopportuna diagnos: Attackerna hade ett samband med USA:s utrikespolitik.

Attackerna var inte i första hand ett uttryck för, som Bush genast hävdade, hat och avund mot amerikanska dygder som demokrati, frihet och öppenhet.

Usama bin Ladin berättade för Fisk under en unik intervju att "från detta berg där du nu sitter, knäckte vi ryska armén och vi krossade Sovjetunionen. Och jag ber till Gud att han kommer att tillåta oss att reducera Förenta staterna till en skugga av sitt forna jag."

Varför denna önskan? bin Ladin uppger USA:s Mellanösternpolitik som skäl, inte minst dess oreserverade stöd till Israel.

Robert Fisk berättar i Det stora kriget för mänskligheten i första hand om sina egna upplevelser, som korrespondent för The Times och The Independent, i framförallt Mellanöstern och arabvärlden.

Han är sedan länge stationerad i Beirut och var på plats under de israeliska och syriska invasionerna av Libanon.

Han var på plats när Sovjet invaderade Afghanistan. Han var på plats under den iranska revolutionen. Han var på plats under kriget mellan Irak och Iran. Han var på plats under de bägge Gulfkrigen. Fisk har haft en sällsynt förmåga att vara i händelsernas centrum.

Han ger inte mycket för inbäddade reportrar utan rapporterar på sina egna villkor, ofta med fara för sitt eget liv. Han berättar osminkat om vad krig gör med människor - sliter dem i stycken och brutaliserar dem.

Boken är en väldig volym om drygt ettusen tätt tryckta sidor. Fisk inleder med att berätta om sig egen far som stred under första världskriget, det som i vanliga fall brukar kallas för Det stora kriget. Där någonstans måste man enligt Fisk börja om man vill förstå dagens konflikter.

"Jag tror att vi tillslut måste acceptera att vår tragedi alltid ligger förborgad i vårt förflutna, att vi måste leva med våra förfäders dårskap och plikta för den, på samma sätt som de i sin tur led, och på samma sätt som vi, genom vår högfärd och vårt övermod, ser till att våra egna barn får uppleva smärta och lidande."

Frågan är hur man "rättar till" historien.

Fisks skildring av de krig han rapporterat ifrån är också fulla av historiska paralleller och tillbakablickar. Det är inte första gången västmakter sagt sig vilja sprida demokrati i Mellanöstern och arabvärlden.

Det är inte första gången man har kallat sina motståndare för terrorister. Och det är inte första gången döda civila har betraktats som ett nödvändigt ont.

Men Fisk kritiserar inte bara USA, Storbritannien och Israel. Han riktar även mycket hård kritik mot arabvärldens ledare.

Som journalist anser han sig ha två huvuduppgifter, att vara ett första ögonvittne och att granska makten när den manar till krig, oavsett om det är heligt eller förs i demokratins namn. Det är en fantastiskt rik bok och en mycket viktig bok.

Fotnot: En intervju med Robert Fisk publiceras på tidningens hemsida.

Fakta: Litteratur Debatt

DET STORA KRIGET FÖR MÄNSKLIGHETEN

Kampen om Mellanöstern

Robert Fisk

Övers. Katalin Földesi

Norstedts

Mer läsning

Annons