Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finns det någon svenskhet?

Annons

Svenskhetens historia måste grävas fram. Det tyckte Karl X Gustav när han år 1676 manade nationen att ge stöd åt fornforskning.

Kungen gjorde detta i namn av sin titel: "Sveriges, Götes och Vendes konung och arvfurste; storfurste till Finland; hertig uti Skåne, Estland, Livland, Karelen, Bremen, Verden, Stettin-Pommern, Cassuben och Wenden; furste till Rügen; herre över Ingermanland och Wismar; så ock pfalzgreve vid Rhen..."

Ja, det var länge sedan svenskheten hade denna utbredning.

Men nu har vi dem äntligen här igen! I morgon ingår vi på nytt union med Estland och Livland (Lettland), Polen levererar Stettin-Pommern, övrigt förenade vi oss med redan för tio år sedan. Nu fattas oss endast ryska Ingermanland och halva Karelen.

EU-utvidgningen innebär alltså en politisk återförening. Det borde vara glädjande, även om vi för stunden mest tycks förskräckta och fumlar med avvärjande övergångsregler.

Göran Hägg ger i "Svenskhetens historia" en exposé av hur det vi i dag upplever som "typiskt svenskt", har blivit så. Det är en bred, kunnig och upplysande skildring som framför allt visar vilken enorm betydelse influenser och påbud utifrån och uppifrån har haft.

När en skolelev i dag i uppsatsen om sitt sommarlov berättar att familjen varit utomlands, men att det var skönt att komma hem och få äta "vanlig svensk mat som pizza och hamburgare", så är det typiskt. Precis så har "det svenska" tillkommit gång på gång. Vår svenskhet är bara i liten grad ett arv med sega rötter från urminnes tider. Det allra mesta har kommit till oss plötsligt - som import eller, allra oftast, som följd av centrala påbud och beslut.

Centralt beslöts sålunda i mitten av 1800-talet om laga skifte, och vips upplöstes överallt - med delar av Dalarna som nästan enda undantag - de byar som funnits där sedan järnåldern. Nya gårdar byggdes som solitärer med betryggande distans till närmaste granne. Med följd, menar Hägg, att nu fick vi "det svenska umgängesmönstret med tigande och avstånd".

Liknande centralbyråkratiska, kraftfullt genomförda beslut och program har direkt eller indirekt skapat mycket annat som vi ofta tror är urgammalt.

Järnvägsbyggandet ledde till beslut om en enda normaltid, så att tidtabeller kunde fungera. Vilket gav en ny sed, nämligen ett nyårsfirande liknande det vi har i dag - spring ut och lyssna på kyrkklockor när och fjärran...

Dessa storskaliga, hela folket omfattande grepp, är en tidigare företeelse i Sverige än i många andra länder. Många av greppen - obligatorisk smittkoppsvaccinering redan 1815, folkskolan vid seklets mitt - pekar fram mot 1900-talets sociala ingenjörskonst och generella välfärdssystem.

Annat i våra seder och bruk är antingen direkt import - lucia, julgranen, jultomten - eller nedsipprat från en överklass som i sin tur inspirerats utomlands. Folkdräkter exempelvis, började förekomma på 1700-talet, som en imitation av adelns helgdräkter, i sin tur inspirerade av utländska hov.

Inte ens "kärleken till naturen" är, menar Hägg, särskilt ursvensk. I bondesamhället var naturen snarast en vrång och farlig fiende, inte en skönhet. Först i det urbana Sverige har dyrkan av naturen blivit så allmän att den är, just det, typiskt svensk. "Säg åt en svensk att något är naturligt och du kan få honom eller henne att uppföra sig hur konstigt som helst", skojar Hägg.

Svenskheten är, med andra ord, given oss uppifrån och utifrån samt i sen tid.

Detta "uppifrån" är numera mer av Bryssel och mindre av Stockholm. Och "utifrån" är oss allt närmare och starkare.

Göran Hägg citerar aforismen "ett folk är en grupp människor som förenas av gemensamma vanföreställningar om sitt förflutna".

Inför morgondagen, 1 maj (ännu en svensk men importerad helgdag), med dess samtidiga unionsutvidgning och storsvenska återförening, står det klart att ett folk även måste vara en grupp människor som förenas av gemensamma föreställningar om sin framtid - tillsammans med andra folk.

PÄR FAGERSTRÖM

Mer läsning

Annons