Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fimpa ciggen, älska Dixie Chicks

Annons

Mitt första halvår som Dalarnas Tidningar-skribent är nu till ända. Det gick väl ändå ganska bra?

Jag saknade lite det där med rutiner förut, och nu har jag åtminstone en återkommande sådan. Oj, oj, hur ska det gå när jag nu tar ledigt får denna sida i två månader, jag är rädd att livet blir alldeles vimsigt igen.

Kanske att jag hade väntat mig lite fler reaktioner. Jaja. Antingen är det väl inte så många som bryr sig eller så har jag skrivit lite för lite om porr. Smink funkade visst bra också: sommartipset är att färga håret rött samt att ha Fuchsiarosa läppar. ( YSL Routge pur #19 är en toppennyans.)

Observera att den här looken funkar bäst till solbränna. Och bättre på damer än på herrar. (Tror jag.)

Fler handfasta råd som du kan ta med dig till sommarstugan eller sommarjobbet: Köp Dixie Chicks-skivan. Dixie Chicks är de där tre chica småbarnsmammorna från Texas ni vet, som blivit mordhotade nu i några år, efter att en av sångerskorna yppat att hon skäms för att komma från samma delstat som George Bush.

Nu ska jag inte gå så långt som att säga att mordhot är bra för kreativiteten men en bra skiva blev det, deras bästa hittills. De sjunger så vackert ihop och det där stråksticket i Not ready to make nice, det är så underbart att man bara vill krypa ihop i en liten hög på golvet, alternativt knyta näven och hoppa studsmatta upp i rymden.

Det är bara tio sekunder långt, jag måste spela det igen och igen och igen.

Mera matnyttigt. Om du inte har slutat röka än så tycker jag att du ska göra det nu. Tyvärr är det här rådet ganska menlöst, vet jag ju själv som exrökare. Tjatet fick en ju bara att vilja röka mer.

Men mitt främsta argument låter så här: du kommer att vilja sluta någon gång. Om inte annat när du är 75 och får strupcancer. Och ju fler år du röker desto svårare är det att säga adjö till din vän.

Det är så märkligt hur ett beroende kan fungera. Jag har en vän som försöker göra sig kvitt alkohol och amfetaminberoende.

Jag vet inte riktigt hur jag ska trösta och stödja: Om det är svårt med ciggen, hur ska det då inte vara med något som verkligen ändrar ens beteende och sätt att tänka och vara? Trots att nikotinet är förhållandevis milt mot ditt psyke är det oerhört svårt att göra sig kvitt kopplingarna.

Så här funkar nikotinistens tankar: "Vad härligt, på midsommar ska jag åka ut i skärgården och bada och nubba".

Nästa tanke: "Men fy fan vad tråkigt det är om man inte får röka".

Eller: "Vad härligt, någon gång kanske jag tar körkort och hyr en bil och åker omkring bland rågfälten i Idaho så där som i den vackra River Phoenix-filmen."

Nästa tanke: "Men fy fan vad tråkigt om man inte får röka".

Och så vidare.

Jo, man blir lite deppad, det blir man. Och man blir lite tjock (det är ingen myt, ämnesomsättningen har gått sönder tror jag).

Men någon gång ska det väl bli ordning även på det, och ju tidigare jag slutar, desto tidigare kommer ordningen!

För min egen del så har jag inte varit ordentligt sjuk och inte haft magkatarr en enda gång sedan jag slutade.

Det du! (För att inte tala om hur rynkorna försvinner på ett magiskt sätt.)

Nu knäpper jag ihop laptopen och tackar för mig.

Det blir några spelningar i sommarsverige, och sedan semester i stugan vid sjön.

Jag tror det kan bli riktigt härligt, trots att jag inte får röka en endaste liten cigarett.

MARIT BERGMAN

Mer läsning

Annons