Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Provocerande uselt

/

Alvin Simon, Theodore, Chipetterna och de andra i ekorrgänget lever verkligen i en verklighetsskyddad tuggummirosa bubbla. Den här gången drar de ut på Karibienkryssning.

Annons

De showar, rymmer, busar på fartygets casino och lever allmänt rövare tills skeppsbrott är ett faktum.

Väl i land på en tropiska ö personlighetsförändras plötsligt den töntiga ekorrkillen till dampigt Alvin-häftig efter att ha blivit biten av en spindel. Ekorrflickorna blir förstås förtjusta i denna nya skrikigare förmåga och Alvin svartis. Här finns, som så många gånger förr, de coola gapiga, de utseendefixerade snygga, de klumpiga tjockisarna och de smarta, töntiga glasögonormarna representerade. Alla vet sin plats, allt enligt det gamla vanliga uttjatade high schoolmönstret.

Och visst, filmen baseras på figurer skapade redan 1958, men man kan ju tycka att det borde gått att modernisera karaktärer, story och synsätt bara en gnutta. Men icke. Här göms faktiskt häpnadsväckande avdankade mossiga värderingar bakom Lady Gaga-dansanta dängor.

Det värsta är ändå att dessa är riktade till barn.

Här är det den gapigaste och dampigaste killen som tillsammans med den blonda cheerleader-tjejen leder flocken. Är du däremot försiktig, kraftig, bär glasögon och lite smartare än majoriteten i gänget ligger du sämre till.

Nej, historien är vare sig kul, smart, ny eller vidare gullig. Och vad vill man då säga med denna tredje del i ekorräventyret? Jag vet inte. Provocerande uselt var ordet.

Mer läsning

Annons