Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Festlig festkonsert med kammarsymfonikerna

/

Annons

Bergslagens kammarsynfoniker

Juhani Lamminmäki, dirigent

Stefan Arnold, piano, Björn Thulin, Baryton

14/7, Cassels konserthus, Grängesberg

Själva konserten inleddes med en nyskriven Öppnare av "årets tonsättare" Martin Q Larsson: kraftfull, kaotisk och kort! Den följdes av fem av de åtta Barfotasånger som Antal Dorati arrangerade för baryton och orkester i början av 1970-talet. Det är färgrika arrangemang, som låter mera Mahler än Allan Pettersson, men de är fyndigt skrivna med illusoriskt surrande flugor - åtminstone en lyckades en alert slagverkare ta död på - och i En spelekarls himlafärd hör man Rättviks spelmanslag. Solisten Björn Thulin har en varm, behaglig röst och han fraserade naturligt och visartat men hans lyriska röst räckte inte till för att balansera orkestern i de mera kraftfulla avsnitten. Dessutom var han alltför notbunden och skapade ingen kontakt med publiken.

Debussys Fantasi för piano och orkester är ett tidigt verk, komponerat 1889-90, och framförs ytterst sällan. Varför är svårt att förstå, för det är ett friskt och i yttersatserna rytmiskt vitalt stycke med en briljant virtuos solostämma, som Stefan Arnold spelade med suverän elegans och precision. Det är egentligen bara i den långsamma mellansatsen som man anar impressionisten Debussy; i övrigt är det brusande senromantik av bästa märke. Stefan Arnold har föresatt sig att fantasin ska få den uppmärksamhet den förtjänar och spelar den runt om i världen så ofta han kan. En skivinspelning är också planerad. Att publiken i Cassels, ca 150 personer, uppskattade stycket var uppenbart och de entusiastiska applåderna fick sin belöning i form av ett extranummer, Marcus Davys Choral from "In der Lichtenau" tillägnat Stefan Arnold och hans hustru Susanna.

Mera pianomusik blev det efter paus, Mussorgskijs Tavlor på en utställning, men framförd i Ravels virtuosa och färgrika arrangemang för orkester. Mussorgskij fick inspirationen från en utställning av konstnären Victor Hartmanns akvareller och teckningar. I brist på information i programbladet gav Eva-Helena Morén en målande beskrivning av de olika satserna. Till yttermera visso hade eleverna vid Parkskolan i Grängesberg fått göra sina egna tavlor på samma motiv, tavlor som fanns till beskådande i foajén.

Bergslagens kammarsymfoniker imponerade storligen i detta krävande verk. Oxkärran rullade mäktigt över scenen, kycklingarna dansade med stor precision i sina äggskal och slagverkarna firade triumfer i den spektakulära avslutande Den stora porten i Kiev. En stor del i det lyckade resultatet måste tillskrivas dirigenten Juhani Lamminmäki, vars distinkta slagteknik och chosefria uppträdande satte musiken i främsta rummet. Efter sedvanliga tack och blomsterhyllningar föreslog han ett extranummer: repris på Allan Petterssons Blomma, säj.

GÖRAN FORSLING

Mer läsning

Annons