Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fest svett kaos

Annons

Vems pannkakor är det jag kissar på? undrarAlfred Kihlberg från Falun, och konstaterar att det inte finns någon städpatrull på campingen, som tar reda på skräpet från det temporära hushållet.

Han och några till från Dalarna har slagit upp sitt tält i utkanten av campingområdet. Där är det förhållandevis lugnt. I ett tält sitter Faluborna Kalle Lennblad, Emil Wigelius och Emilie Andersson och skyddar sig från den gassande eftermiddagssolen. Malin Larsson från Älvdalen räds inte värmen och slår sig ner mellan tälten. Kalle Lennblad kopplar av med en Kalle Anka Pocket.

- Det finns ju inget annat att göra på det här jävla stället, säger han.

- Äh, det är skitbra. Det är lite varmt på morgnarna i tältet, bara - man får gå upp tidigt, säger Alfred Kihlberg.

- Campinglivet är skitskönt, alla är skitiga och det är skönt att slippa bry sig. Och så träffar man hur mycket folk som helst.

Ett helt gäng från frisörlinjen på Haraldsboskolan i Falun tittade bland annat förbi under natten.

Alfred Kihlbergs nudlar tog slut redan första dagen och bandspelaren pajade ungefär samtidigt. Men trots alla umbäranden och brist på bekvämligheter är campinglivet en anledning i sig för många att åka på festival. Här finns chansen att kasta alla regler som gäller hemma överbord. Det ska mycket till innan någon lyfter på ögonbrynen. Vem bryr sig om någon springer förbi utan kläder eller med en tokrolig hatt?

Mellan varven kanske man går och kollar in något band.

Vad har då varit bäst hittills? Kalle Lennblad klämmer oväntat till med lite sport.

- En av de mäktigaste sakerna var faktiskt när Sverige gjorde mål i fotbollen. Alla reste sig - jag har aldrig sett så mycket folk framför Hawaiiscenen. Sedan spred sig jublet över hela campingen, säger han.

En bit längre inåt campingen hittar vi ett Borlängeläger. De har insett hur man klarar en festival på bästa sätt. Lars Höglund prisar tälten från Malungs tältfabrik och ett annat snilledrag som vittnar om festivalvana var att gräva ner kylväskan.

- Och så måste man dricka öl så det räcker, säger Ola Hammarström och berättar att han, måhända som en följd av detta, somnat utanför ett okänt tält på natten.

- De välkomnade mig tillbaka på morgonen när jag gick.

Gästfrihet och festival går hand i hand.

ANDERS GUSTAFSSON

Mer läsning

Annons