Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett fall framåt

Annons

Det finns fortfarande ett visst folkligt intresse för operettmusik, inte minst som en följd av det porträtt av Wien som förmedlas via nyårskonserterna på tv - valserna, polskorna, marscherna och den sprakande inramningen med galaklädda människor i vackra salar.

Det är just den bilden som Wiener Operetten Theater försöker leva upp till under sin turné genom de skandinaviska länderna och den lyckas betydligt bättre än vid sitt besök i Falun för två år sedan.

Den utbyggda orkestern under sin stehgeiger Vladan Mariniak var samspelt. Det var antagligen ambitionen att låta ännu större som gjorde att den åter innehöll ett i denna musik helt malplacerat piano och att batteristen stundom trodde att han spelade swing. I övrigt var den utmärkt. Det visade den inte minst i pizzicatoavsnitt ur Strauss Läderlappen. Dansarnas insatser hörde till kvällens behållningar.

Det gjorde också den slitstarke tenoren Vojtech Filip, med också för två år sedan. Han har en mjuk röst med obesvärad höjd, sammanhållet vibrato, och tycktes med årets uppsättning trivas på scenen. I något nummer hade han emellertid återkommande problem med timingen och kom gång på gång in alldeles för tidigt.

Sopranen Miriam Chizkova började väldigt tveksamt, sjöng inte höjdtoner utan markerade bara. Men hon sjöng upp sig ordentligt och visade inte minst i "Skrattarian" ur Läderlappen, med härligt flödande koloratur, att hon har en hög kapacitet. Tyvärr agerade Chizkova utan glädje och utstrålning.

Barytonen som framträdde i Falun var Milosch Horak, alltså inte den baryton som presenterades i det tryckta programmet. Horak får underkänt. Han har en röst med tilltalande klangfärg i det nedre registret, men tappade den helt bara någon oktav högre upp och fick då "pratsjunga" eller mima. Horak saknar också all uthållighet och gjorde ett tafatt intryck. Hans röst var som en ballong på ett barnkalas i musik som krävde en säckpipa.

Salongen var fylld till en tredjedel.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons