Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eskobar - tre grabbar i fullkomlig kemisk balans

Annons

Eskobar har kallats för både posörer och kontrollmaniker, men trion runt bordet påminner mest om de där schyssta killarna som stod i kaféet på fritidsgården när man var 13 år. En video med bandmedlemmarna i vita kläder gav upphov till snack om pojkband och ryktet om Eskobar som svåra att samarbeta med har skapat en del komiska situationer.

- När vi skulle turnera med Wannadies hade de hört att vi var stroppar från Östermalm... säger Robert Birming.

- Ja, de var skiträdda för oss. Vi vågade inte hälsa på dem - och de vågade inte hälsa på oss. Men det slutade skitroligt, vi tryckte upp t-shirtar där det stod "Eskobar Östermalm" till dem som avskedspresenter.

Debutskivan Til we're dead hade ett akustiskt anslag medan uppföljaren There's only now prövade elektroniska vägar. Nya A thousand last chances är en mer spretig skiva med många olika sorters låtar. För bandet var det viktigt att inte pressa in musiken i en färdig form.

- Vi har alltid haft filosofin att man ska göra det som känns bra för stunden, och det har vi gjort på de förra skivorna. Det jag tyckte att vi fick till så bra nu var att alla låtarna fick vara precis hur de ville. Om en låt var jazzig fick den gärna vara det. Inte hålla några ramar utan tvärtom, allt får sticka ut åt olika håll, säger Frederik Zäll.

Eskobar hör inte till banden som bara ses på turnéer och i studion - de umgås jämt och bråkar aldrig. Hemligheten är perfekt kemisk balans mellan tre helt olika personligheter.

- Daniel är kreativ, känslig och lite rädd, säger Frederik Zäll. Jag är ordningsam och sjukt lång. Robert är sjukt rolig så man är aldrig på dåligt humör när han är med. Det är skönt att alla har sin roll.

Eskobar kan redan ses som veteraner inom svensk popmusik. Sedan skivdebuten för fyra år sedan har de haft en mängd hittar, bland andra Into space, Tell me I'm wrong och Heather Nova-duetten Someone new. Men ingen av bandmedlemmarna brukar lyssna på de gamla skivorna.

- Jag tror att jag skulle tycka att mycket av det är dammigt, men det var precis vad vi ville göra då.

Det är inte bara i Sverige som Eskobar är framgångsrika. Under de drygt två år som gått sedan senaste skivan har bandet befunnit sig på resande fot nästan hela tiden.

Först i Skandinavien och Tyskland, sedan i Japan och flera vändor i Frankrike.

I vintras fick de äntligen tid att spela in nya skivan, men i april bär det av igen, först i Sverige och sedan till Tyskland, Schweiz, Österrike och Sydostasien.

- Man blir trött och det är jobbigt men det är kul, säger Frederik Zäll. Vi är inte rika men vi har levt på musiken sedan 2000. Vi har aldrig haft som mål att bli stormrika. Alla har lägenheter, vi kan pröjsa hyran och skatten - och vi har världens roligaste liv. (PM)

KARIN SVENSSON

Mer läsning

Annons