Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En välbevarad hattskatt

Annons

När jag första gången kom in i fabriken trodde jag inte mina ögon. Det var som att komma in i ett levande museum.

Så säger Kent Vikström, skräddare på Dalateatern. För sjutton år sedan gjorde han första beställningen hos CTH, en keps från 1920-talet av modell "dasslock", som skulle användas i en pjäs. Det visade sig att det fanns hur mycket som helst från olika tider i detta kepsarnas eldorado.

Kent Vikström är orolig för att ett stycke industrihistoria ska gå förlorad när fabriken inom ett år avvecklas. Han hoppas kunna bilda en vänförening som kan driva idén om att göra någon del av huset till museum.

"Svensk ungdom vill ha CTH:s jubileumsmössa" försäkrade reklamen 1935 då "den snitsiga och sportiga" kepsen fyllde femtio år. Fortfarande finns de kvar, otaliga mönster och modeller som både far och farfar burit. På hyllorna trängs buntar med förstklassiga tyger, tweed från Skottland och ylle från Portugal, Italien och Tyskland. I pärmarna kan man bläddra fram varje års kollektion. Och i glasskåp på väggen har de flesta årsmodellprover sparats.

CTH försåg inte bara män med huvudbonader.

Här kan man, bland mycket annat, hitta den lilla diskreta fruhatt som mormor hade när hon gick till mjölkaffären. Liksom den chica italienskinspirerade solhatten från 60-talet. Eller 50-talets populära barnmössa i lappstil med hakband.

Carl Theodor Ericson från Lindesberg var en av många driftiga företagare som sökte sig till det snabbt växande brukssamhället Borlänge.

"Arkitekturen är modernt stilfull med synliga, kraftigt dimensionerade runda bärpelare. Mellanväggar och all inredning i ljus ek, parkettgolv och i hall och trappa grön kolmårdsmarmor", står det i en företagsbroschyr från 40-talet.

Fabriken byggdes till i omgångar. Äldsta delen är från 1904, tornhus med hiss är från 1927 och nyaste delen är byggd 1943. Då satsades det på gedigna detaljer och moderna kaklade hygienutrymmen. Kontorsmöblerna kommer från NK.

När senaste ägaren, Tord Morin, tog över 1985 hade insikten om värdet av orörda miljöer växt. Han lyssnade på alla råd om att bevara miljön intakt. I dag har familjen Morin en industrihistorisk skatt i sin ägo, så orörd att den är unik i Sverige.

- Visst vore det roligt om det här kunde bli någon form av museum, säger Tord Morin. Företaget har ju varit en betydelsefull institution i Borlänge genom tiderna.

Sedan 90-talet sys det mesta i Estland. Men vissa specialjobb görs ännu i Borlänge. När vi kommer syr Emilia Dolenec på en uniformsmössa modell ä. Britt Lindfors skär till violett sammet till en teknologmössa och Anna-Greta Morin avsynar en ny kollektion.

Studentmössor var länge stommen i CTH:s vårproduktion, ända tills danska konkurrenter tog bort två tredjedelar av beställningarna. I dag är största produkten basebollmössor i ull.

Inom en snar framtid ska verksamheten avvecklas. Vad ska hända sedan med den unika fabriksmiljön?

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons