Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En tidsresa i Avesta hytta

Annons

Konst | Avesta

Tid och Rum

Avesta hytta

28/5 - 28/8

Speglingarna in i framtiden utgörs av en tredelad installation där vi möter oss själva, det kvinnliga och det manliga, i naturlig storlek i en lika verklig som overklig lek där våra rörelser påverkar bilderna.

Går vi emot mannen i den ena videofilmen faller han handlöst bakåt. Närmar vi oss kvinnan i den andra vänder hon ryggen åt oss, men om vi lämnar henne snurrar hon runt och betraktar oss stumt lidande.

- Männen som faller står för ett mansideal som rasar, säger videokonstnären Robert Brecevics, som speciellt intresserar sig för den påverkbara filmen. Installationen Speglingar har utvecklats i en studio på det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Interactive Institute.

Framtiden kommer att handla mycket om sökandet efter nya roller, tror Robert Brecevic.

- Det är dags att utfärda dinosaurievarning för mannen som samhällets stöttepelare, stelnackad och statisk, tycker han. Och tillägger att kvinnlig skuldbeläggning och tyst martyrskap också borde bli historia.

Vi kan också spegla oss själva i triptykens tredje verk, Delay Mirror, där spegelbilden är kusligt fördröjd - avbilden är redan förflutet skeende.

Sökandet efter en identitet går också igen i den del av utställningen där gymnasieelever ger sin syn på vad design är genom att ge exempel på sätt att smycka kroppen.

En blick ner mot hyttans undervåning är i år en blick in i historien. I slaggstensnischerna ryms tre tidstypiska rum, från 1874, 1930 och 1985, som berättar hur samhällsförändringarna satt sina spår i hemmen.

1874 hade industrialismen på allvar börjat förvandla Sverige.

- Det är tillåtet att sätta sig i soffan och bläddra i fotografialbumet, säger Rune Bondjers från Dalarnas museum, som ställt i ordning borgar- och arbetarrummet.

Moderniteten märktes först i borgarhemmet där fotogenlampan spred en ny tids optimism. Men också i arbetarhemmet blandades det ärvda med en fabrikstillverkad pinnstol och järnspisen revolutionerade matlagningen.

Design var knappast ett modeord 1874, även om borgarhemmen redan då svämmades över av industrialismens masstillverkade prylar.

1930 fanns en helt annan medvetenhet om form. Nästa rum, skapat av Maria Perers, med Alvar Aaltos funkismöbler och en evigt pratande radioapparat, känns närmare oss.

Köksdelen är embryot till vår tids vita, avskalade, rostfria kök.

1930-talet, modernismens och de sociala reformernas epok, intresserade sig för god form åt alla.

- Se vilken fantastiskt modern servis Gustavsberg skapade, säger Karin Perers och lyfter på locket som passar till flera delar i servisen Praktika.

Den skira tapeten Höst trycks fortfarande av Lim och Handtryck.

På 1980-talet hade industrisamhället övergått i kunskapssamhället. Ikea hade tagit ett starkt grepp över hemmet. I rummet från 1985 har bildläraren Jan-Erik Pettersson vinkelställt Klippan-soffor på typiskt vis framför tv:n med Café Sundsvall på. Mohairstickningen vilar medan mamma stökar i furuköket.

- Pastellfärgerna tågade in, upproret mot det mönstrade 70-talet var på gång.

På en hylla står en klumpig dator och ser rörande antik ut.

Den 18 juni kompletteras sommarutställningen med två designutställningar. En har fokus på daladesign och i den andra, Please disturb!, manar unga konstnärer till förändring.

MARIANNE TÖRNER

Mer läsning

Annons