Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En stad vid namn Condom

Annons

Condom är en sömnig stad - inte särskilt potent, snarare mjuk och slak i sommarvärmen, inte alls utmanande utan loj och avspänd på ett ganska trivsamt sätt. Slappt har samhället lagt sig tillrätta mitt i det böljande sydfranska landskapet Gascogne.

Det är som huvudstad för det konjaksliknande brännvinet Armagnac som Condom vill vara känd. Armagnacmuseet är nu inte så mycket att hurra för, men det är trevligt att vandra runt bland stadens cirka tjugo armagnacproducenter och under provsmakning diskutera den ädla drycken. Ändå är det något annat jag hela tiden tänker på, något jag måste ta reda på. Spritdoftande och morsk träder jag till sist in i stadens Office de Tourisme för att ställa den avgörande frågan.

Kvinnan bakom disken är ung. Klänningen är djupt urringad och mycket kort. Leendet är inbjudande och barmen trind. Jag kommer nästan av mig, men stålsätter mig och säger:

- Condom! Ett sånt lustigt namn!

Hennes leende stelnar.

- Är min herre intresserad av ordets etymologi? säger hon kyligt.

Jag nickar stumt och får mig en föreläsning som jag bara delvis begriper, men som i alla fall går ut på att ortnamnet egentligen betyder "den plats där kullarna möts" och i samma ögonblick halkar min blick ner i hennes djupa dekolletage.

- Man får ju lätt vissa associationer, försöker jag. Nog måste väl ortnamnet ha något med kondomer, med préservatifs, att göra.

- Det känner jag inte till, säger kvinnan avmätt. Om ni är intresserad av kondomer bör ni prata med monsieur Pinson.

Monsieur Pinson (eller "Herr Bofink" som hans namn betyder i svensk översättning) är bilreparatör, visar det sig. Han äger stadens Citroën-verkstad, där aktiviteten är lika förvirrande som febril. Citroëner av alla de sorter körs in och ut ur smörjhallarna i vansinnig fart, och mitt i röran går en ivrigt gestikulerande medelålders man - inte helt olik skådespelaren Louis de Funès - och försöker skapa ordning i kaos.

- Monsieur Pinson! ropar jag.

Han stannar blixtsnabbt och tittar sedan länge och förvånat på min vinröda Peugeot.

- Det här är en Citroën-verkstad, säger han till sist.

- Jag vet. Jag är här för att ställa några frågor om kondomer. Om préservatifs, förtydligar jag.

- Jaså. Ett ögonblick. Jag ska bara smörja en tuta.

En kvart senare sitter vi på hans kontor. Herr Pinson förklarar att olika typer av kondomer fanns redan i det forntida Egypten och i kejsartidens Rom - man använde sig bland annat av blindtarmar från lamm - men sitt moderna namn fick preventivmedlet efter en fransk läkare, Jean Condom, som möjligtvis härstammade från staden Condom, monsieur Pinson vill i alla fall gärna tro det.

- Många här i staden skäms över att vi förknippas med préservatifs, men jag tycker att man ska vara stolt, säger han. Jag sitter i en kommitté som arbetar för att ett kondommuseum ska öppnas i Condom. Planerna är långt framskridna men motståndet är starkt och nu har det nyss varit kommunalval och det blev ny politisk majoritet...

Han betraktar mig och anar möjligtvis ett gäckande leende, ty plötsligt ser han mycket bestämd ut.

- Det är ett seriöst projekt, säger han. Medicinsk expertis är redan inkopplad. Det ska bland annat handla om könssjukdomar, om aids till exempel. Ja, om det nu blir av...

En kort stund ser han sorgsen ut men lyser sedan upp igen.

- Det är i alla fall klart att en kondomfabrik ska etableras i Condom före årsskiftet. Kondomerna ska tillverkas i Kina, men de ska paketeras här.

Idén är genial. Jag tänker på charkuterifabriken Melkers i min barndomsstad Falun och deras oslagbara reklamparoll: "Falukorv från Falun."

Med ens verkar herr Pinson rastlös. Han tittar på klockan.

- Jag måste nog iväg nu, säger han. Jag måste smörja en tuta.

Och sedan är han plötsligt borta.

JOHAN WERKMÄSTER

Mer läsning

Annons