Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En perfekt tonträff av komedimästarna

Annons

När Robert Gustafsson ska beskriva humor (SvD i tisdags) talar han om laddningarna, förväntningarna på att leverera något roligt:

-Det är som en darttavla där alla poänger är noll förutom i mitten. Om du inte hamnar där, hatar alla dig och tycker "fy fan".

Så bra då, att Hjälp, med premiär i TV4 klockan 21.30 i morgon kväll, träffar bullseye. Jag är imponerad av både manusarbetet och agerandet i de två första avsnitten.

Det behövs en komikens hantverksskicklighet för att landa en historia om paret med Göran Hägglund-affischer på väggen som spårat ur vad gäller sexuella fantasier.

Och att bara komma på scenen där mikrovågsugnen kommer till oväntad användning, eller återvinningstunnan i soprummet, eller... ja, uppfinningsrikedomen prunkar!

-Man tar motsättningar: Papadopoulos ska vara en smidig assistent, som snabbt kan kommunicera. Därför stammar han. Om det hade varit i en porslinsfabrik hade han givetvis haft epilepsi, säger Gustafsson, som i det andra avsnittet är inbegripen i en klassisk slapstick med en död ål.

Utgångspunkten för serien verkar vara att alla i din vardag som du tycker verkar litet märkliga i själva verket är spritt språngande galna och behöver psykoterapi.

Några minnesvärda karaktärer är Lars-Magnus (Morgan Alling) som får spontanutlösning 40 gånger om dagen, kolerikern Örjan (Johan Rheborg) som vill vara Thore Skogman-snäll men som får frispel i den sega snabbköpskön och den straighta killen Benjamin (Felix Herngren) som har svårt att ta sig ur samboförhållandet med bögen Tito.

Möjligen är Reine (Johan Glans) som hela tiden misslyckas med sina självmordsförsök och Marina (Anna Blomberg) som är besatt av Guiness rekordbok inte lika klockrena karaktärer.

Men allt talar för fortsatt skrattkramp i de kommande avsnitten.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons