Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En musikalisk laguppställning i världsklass

Annons

Den kedja (för att tala hockeyspråk) som konserten mönstrade skulle försvarat sina färger i vilket konserthus i världen som helst.

Programmet var antagligen mindre åt galahållet än vad många hade hoppats på, men Vinterfest har ambitioner långt utöver underhållningens.

Programmet sträckte sig också över det djupt folkliga, i modern tondräkt, välkänd klassisk konstmusik över till samtida kompositörers verk.

Störst publikrespons blev det när Martin Fröst briljerade på sin klarinett framför Dalasinfoniettan i ett variationsverk av Rossini. Det började mer älskligt än uppsluppet. Fröst gav prov på den karaktäristiska dynamik som försätter publiken på helspänn. Sedan kom den rasande roliga avslutningen i full fart. För sådan uppvisning smälter den motsträvigaste.

Nilssons Arctic Air var drömskt, romantiskt och med en rolig knorr på slutet. Rabes Sardinsarkofagen lyfte av Håkan Hardenbergers berättelse om kompositörens inspirationskällor.

Men mest imponerade kanske Hardenberger i improvisationerna mot Svante Henrysons cello, Hans-Christian Kjos Sörensens slagverk och Lena Willemarks röst.

Den avslutande pianokvartetten är med viss sannolikhet den namnkunnigaste grupp musiker som någonsin spelat tillsammans i Dalarna, var och en fullfjädrade solister med världskarriärer. Pöntinen, Schmid, Raiskin och Poltéra. Det var ett typiskt Brahmsverk de grep sig an - Brahms har ofta nära till det imposanta och det oljigt sentimentala, men särskilt i de två sista satserna uppstod en magisk stämning.

Det handlade om full satsning, eldiga temperament och ett samspel, särskilt mellan Raiskin och Schmid, som det slog gnistor om.

Musik/Klassiskt

ELD OCH ISBLOMMOR

Dalasinfoniettan

Dirigent: Daniel Raiskin

Solister

Publik: 450

Musik av Brahms, Rossini, Rabe m fl

Kyrkan, Älvdalen, 16/2

Mer läsning

Annons