Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En måstebok för Wadlingfans-men den är inte felfri

Annons

Freddie Wadling har gått från undergroundnivå till att bli en respekterad artist med statlig konstnärslön, även om han förmodligen aldrig kommer att sälja mängder av skivor. För mig är han en en ikon och jag har följt honom ända sedan jag hörde Cortex första gången i slutet av 1980-talet.

Mytbildningen runt honom är omfattande och handlar om allt från hans barndomsår som mutist till trollformler och maniskt tv-spelande. Journalisten Robert Lagerström, som känt Freddie Wadling sedan 1987, både spär på och vederlägger delar av Wadling-mytologin i sin biografi Freak. Boken sträcker sig från barndomen, som var allt annat än ljus, till i dag.

Freddie Wadling verkar ha levt ett ganska eländigt liv, där musiken och drogerna har varit två ständiga följeslagare. Båda har fyllt sina funktioner. Lagerström ger, trots en påtaglig vördnad, ingen förskönande bild av sitt objekt, utan beskriver ingående lägenheter i förfall, kroppsliga kollapser, perioder av passivitet och missbruk.

I stora delar är Freak beskrivningen av ett typiskt missbrukarbeteende. Freddie Wadling lever för nuet, utan vare sig framförhållning eller förankring i det som varit. Många gånger har han lockats att arbeta med sprit och droger och faller emellanåt ner i djupa depressioner då misstro och asocialitet präglar hans syn på omvärlden. Samtidigt är han kvick och bildad och en varm personlighet.

Det är inte bara misär. Musiken är ett andningshål och en väg till kommunikation och Freddie Wadlings talang och sångröst är obestridiga. Man får ta del av arbetet med de band och skivor han varit involverad i. Och de är många-Cortex, Blue for two och Fläskkvartetten, för att nämna några.

Punken i slutet av 70-talet blev en kreativ explosion, även för Freddie Wadling, som spelat i band sedan 60-talet. Han var äldre än de flesta i punkkretsarna och blev för Göteborgsscenen vad William S Burroughs var för beatförfattarna. En ålderman att fascineras och inspireras av. Knappast en ledare, men ett slags stormens öga i en kreativ virvel.

Bolaget Radium var en motor i sammanhanget, vars betydelse inte kan överskattas. Lagerström tecknar bilden av en förlovad era i svenskt musikliv och det är svårt att säga emot.

Sedan många år lever Freddie Wadling tillsammans med frun Bella, som ägnar stor del av sin tid åt att ta hand om sin man. Han är inte drogfri längre, men säger sig hålla konsumtionen på en lagom nivå och till och med ångra de år han var nykter. Å andra sidan verkar han skarva om en hel del.

Freak är naturligtvis ett måste för Wadling-fans, men är knappast helgjuten som bok.

Den är rörig och kastar sig hit och dit i tiden. Texten kryddas med otaliga citat från andra intervjuer och plötsligt uttalar sig någon släkting eller kompis. Den är som en trehundra sidor lång tidningsartikel. Tråkigt formgiven är den också.

Boken avslutas med en utförlig diskografi över de otaliga inspelningar Freddie Wadling varit med på under åren. Som skivsamlare får jag frossa i vetskapen att jag knappast kommer att få tag på alla-för att inte tala om dem som aldrig blivit utgivna.

ANDERS GUSTAFSSON

Mer läsning

Annons