Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En elektronisk utpost

Annons

En liten lapp i foajén i Idre kommunhus upplyser om att en trappa upp huserar Irritum records. Längst in i en korridor sitter ägarna Erica och Peter Friebel. I ett hörn snurrar en cd-brännare för fullt.

Irritum - det betyder intighet. Ett skivbolag och en artist med samma namn.

- Jag startade bolaget som en plattform för min egen musik först, säger Peter.

Ett skivbolag i Idre. Ungefär lika osannolikt som att påven skulle "komma ut".

Inte blir det mer sannolikt med tanke på den obskyra musik de sysslar med. Men allt har sin naturliga förklaring.

Erica och Peter flyttade från Holland till Stockholm 1995, sugna på något nytt. Peter hade som barn spenderat somrarna i Sverige med sina föräldrar, som hade en stuga i Idre och trivdes bra.

Första anhalten blev Stockholm där de båda jobbade på ett dataföretag. Men till slut kändes det som om det var någon annan som levde livet åt dem. De bestämde sig på en helg, sade upp sig och flyttade till den sommarstuga som de själva köpt i Idre. Och inte förrän de flyttade till lilla Idre i norra Dalarna fick de tid och möjlighet att göra något av bolaget. Erica sköter marknadsföringen och Peter tar hand om det tekniska och ansvarar för den konstnärliga inriktningen. Och spelar själv.

Artisten Irritum har gett ut två skivor, den första mer ambientinfluerad och instrumental och den andra lite råare, med sång och distade gitarrer.

- Folk har sagt att det liknar Fad Gadget, men honom har jag aldrig hört, säger Peter.

Att slå sig in i skivbolagsbranschen är inte lätt, men Irritum är övertygade att de hittat ett koncept som ska fungera på sikt. I och med att de förlitar sig helt på internet spelar det ingen roll om de håller till i Idre eller någon annan stans.

- Vi vill inte ha några gränser. Nyligen fick vi ett avtal med ett band från Ryssland. Ett företag i Indien hörde också nyligen av sig och ville ge ut Irritum i Asien efter att ha hört musiken på nätet, säger Erica.

För närvarande väljer de bort vanlig distribution av kostnads- och tidsskäl. Det är bara genom hemsidan som skivorna kan beställas. Ett sätt att pressa kostnaderna är att tillverka skivorna på direkt efterfrågan - burn on demand. Då står man inte med ett lager fullt av osålda skivor.

Irritum sätter en ära i att verkligen vara oberoende. De vill inte ens spela på samma arena som de fem stora bolagen som i princip har monopol på marknaden, utan försöker hitta ett eget hål i betongväggen för att komma dit de vill.

- De flesta oberoende bolag försöker tävla med de stora, men vi bryr oss inte. Ett vanligt bolag är som en bank, men vi är lite annorlunda. Vi tar in artister som är "self-sufficient". Som kan spela in sitt eget material och som man inte behöver hålla i handen. Vi signar banden projektvis och tycker att det är viktigt också för dem att ha frihet, säger Peter.

I sitt eget musikprojekt gör Peter allt själv - musik, omslag, texter.

- Jag är typexemplet på någon som vi vill ha som artist till bolaget.

Att nischa sig är viktigt för ett så litet bolag och Irritum vill vara ett ställe där de som gillar synth, goth och industri kan hitta sin musik. De måste också välja sina artister med omsorg.

- Vi får in massor av demos från band som vill bli stjärnor på en gång, men det är vi inte intresserade av, säger Peter.

När han träffat andra bolagsrepresentanter har han ofta förvånats över hur det resonerar. När han nämnt hur mycket bra musik som han får brukar de svara att det inte kommit något bra på flera år.

- De tänker "går det att sälja?". Är det jag eller de som är dumma?

Musiken Irritum letar efter ska passa in i bolagtes profil och artisterna ska helst inte vara för lika. För närvarande är banden Nervkållaps och ryska Nord ´n´ Commander knutna till Irritum.

- Hur de ser ut spelar ingen roll, jag är ingen Bert Karlsson. Det ska vara intressanta och annorlunda ljud och rytmer. Det är svårt att definiera.

- Jag lägger mig inte i produktionen. Konst är konst och det ska förbli som det är. Men det typiskt för genren - banden är ofta mycket medvetna och estetiska.

Företagets policy ligger väl i linje med Peter Friebels egen personliga filosofi.

- Jag är delvis inspirerad av Nietzsche - jag vill se människan som en individ. Jag blir upprörd av det gruppbeteende som ofta finns, säger han.

Erica håller med.

- Det gäller att gå på sidan av samhället och titta hur vi fungerar, men det är inte alla som vill det. Folk är rädda för det annorlunda, säger hon.

Då skulle man lätt kunna tro att folk i ett litet samhälle som Idre skulle titta snett på två holländare som prånglar ut skum musik på nätet. Så är det inte. De har kommit in i samhället bra - Erica sjunger i kör och är med i vägföreningen. Peter sysslar mycket med fiske. Som välanpassade Idrebor.

- Eftersom jag har varit här sedan jag var barn så känner jag ju många också, säger Peter.

Någon mil utanför Idre ligger bostaden där de också har en liten studiohörna. Det räcker så länge. Irritum kommer att växa, men i sin egen takt.

- Det är viktigt att inte stressa ihjäl sig. Vi ska köpa en tomt bredvid vårt hus och bygga en riktig studio, men det är på lång sikt, säger Erica.

ANDERS GUSTAFSSON

Mer läsning

Annons