Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En bok som vågar tala om det

/

Självmord är ett känsligt ämne i den offentliga diskussionen. Det vill författaren Alfred Skogberg ändra på.

Annons

Journalisten och författaren Alfred Skogberg är aktuell med sin bok När någon tar sitt liv – tragedierna vi kan förhindra. Han har själv varit engagerad i självmordsproblematiken alltsedan en barndomsvän tog sitt liv under 90-talet.

– Ju mer jag läste på desto mer förstod jag hur fruktansvärd konsekvenserna av ett självmord blir.

Boken är en direkt konsekvens av de tidigare upplevelserna. Vetskapen blev till mer kunskap under journalistutbildningen i Stockholm. Examensarbetet bestod av filmade intervjuer. TV4:s Kalla Fakta nappade och gjorde ett program utifrån materialet. Uppmärksamheten blev stor när det sändes 2004. En direkt konsekvens blev ett nationellt program för att minska självmordantalen i Sverige.

– Men det var först med dåvarande folkhälsoministern Maria Larssons uttalade "nollvision" som det blev mer konkret från politiskt håll.

Han medger att vi pratar mer om självmord idag än för tio år sedan. Men samtidigt är det mycket snack och liten verkstad. När Göran Hägglund tog över ansvaret för noll-visionen 2010, tycker han mest att den gått i stå.

I en debattartikel i DN för drygt en vecka sedan föreslog han ett antal konkreta åtgärder för att minska antalet, såsom högre staket på broar och suicidsäkra avgasrör.

– Bara en sådan sak som att man skulle kunna förse tåg med krockkuddar längst fram på loket, för att minska dödsrisken. Och tänk den oro som tågförare skulle slippa varje dag.

Han är kritisk mot diskrepansen i samhällets syn på olika dödsfall.

– Varje år begår runt 1500 människor självmord. I trafiken dör det 300. Ändå satsas det bara 3 miljoner kronor årligen på suicidalpreventiva åtgärder, mot trafikens 100-150 miljoner.

Orsaken till att ämnet är så tabu fortfarande ser han bero på tre orsaker; stigma, okunskap och myter.

– Som myten att det är ingen idé att prata, personen har redan bestämt sig. Vi får aldrig vara rädda att fråga någon om de har tankar på att ta sitt liv.

Att självmordsfrekvensen är högre än riksgenomsnittet i ett glesbygdslän som Dalarna är däremot ingen myt. Män är överrepresenterade och har oftare sämre sociala kontaktnät än i större städer. Männen har även längre till att ventilera sina känslor ser han som den främsta orsaken.

En effektiv åtgärd han föreslår och som har prövats på Gotland, där antalet självmord bland jordbrukare varit högt, är att utbilda läkare i suicidal prevention.

– Läkarna på landsbygden är nyckelpersoner. Att fråga mer hur man mår psykiskt. Att våga ställa direkta frågor om man har tankar på att ta livet av sig, om man tänkt sig en metod och en tidpunkt för det. Det kan vara det som det onda i magen man sökt för beror på.

Mer läsning

Annons