Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dokumentationsiver gör hembygdsboken spretig

/
  • En del av författarna. Från vänster: Elizabeth Ståhl, Birger Eriksson, Lars Eggertz, Maria Björkroth, Barbro Götesson, Börje Björs, Kerstin Ankert, Marie Lenneskog, Christer Bergin, Birgitta Sandström, Mats Persson, Jan Raihle, Greger Bennström, Lennart Andersson och Örjan Hamrin.  Foto: Kjell Jansson

Annons

Arkeologerna Anna Lögdqvist och Fredrik Sandberg bidrar med en deckare i miniformat. Handlingen i korthet: Värmeverket i Falun ska byggas ut inom ett fornlämningsområde, och tidsplanen för utbyggnaden får inte rubbas. Därför kallas ett par utredare till platsen, och läsarna får följa deras jakt efter sanningen bakom de mystiska fält som upptäckts sedan skogen röjts undan. Uppenbarligen rör det sig om odlingslotter, men vad är det man odlat? Och hur gamla är fynden?

Vittnesmål från 1700-talsresenärer jämförs med resultaten från moderna analysmetoder. Så småningom står det klart att det måste ha rört sig om odling av rovor. Det är bara denna växt som kan ha klarat äldre tiders svavelhaltiga nedfall över Falun. Dessutom exploderar frön från rovor när de utsätts för eld, vilket förklarar varför man inte funnit spår av grödor i marken. Tidpunkten: 1200-talet, kanske ännu äldre.

Spännande är också Eva Carlssons studie av gravhögarna på Tunaslätten. Gravarna kan dateras till 900-talet, men det finns inga spår av skelett i dem. Den gamla hednatron krävde nämligen kremering för att själen skulle lämna kroppen och nå frälsning. Skelettgravar kom inte i bruk förrän landet blev kristnat.

Greger Bennström och Olle Johnson ger fascinerande bilder av det kortlivade men livaktiga industrisamhälle som fanns vid Lödderån längst järnvägen mellan Brintbodarna och Malung under några decennier från 1914. Tjära, torv och timmer var grunden för verksamheten, som fick ett hastigt slut när järnvägen plötsligt lades ner i september 1934. Byn blev en isolerad plats nästan över en natt.

Om det finns något tema i boken så är det kampen mot glömskan. Gripande livsöden passerar revy, ibland i ett frustrerande högt tempo. Ivern att dokumentera ger hembygdsboken ett något spretigt intryck. Läsaren får ingen känsla av att bidragsgivarna pratat ihop sig om ett gemensamt förhållningssätt till materialet, men den långa serien av hembygdsböcker bör ses i ett större sammanhang. Texter som Örjan Hamrins uppsats om Gustav Näsström och modernitetens intåg i Dalarna kommer säkert att intressera framtida forskare inom skilda områden. Det omfattande material ur Stora Ensos bildarkiv som presenteras bör också kunna sporra till fortsatta ansträngningar. Historisk forskning är ett mödosamt arbete, men när pusslet väl är lagt blir den personliga tillfredsställelsen desto större.

OLAVI HEMMILÄ

Fakta:

Litteratur Hembygdsbok

I SÄLLSKAP MED LINNE (Dalarnas hembygdsbok årgång 77).

Förlag: Utgiven av Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund i samarbete med Dalarnas museum.

Mer läsning

Annons